Sökning: "Fängelsestraffets syfte"

Hittade 5 uppsatser innehållade orden Fängelsestraffets syfte.

  1. 1. Våld i nära relation och grov kvinnofridskränkning : Sambandet mellan inkluderade åtalspunkter och strafflängd samt relationen mellan vittnesmål om våld och fällande dom

    Kandidat-uppsats, Örebro universitet/Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete

    Författare :Stina Franzon; Caroline Spiik; [2020]
    Nyckelord :Intimate partner violence; women’s peace violations; testimony; time of sentence; violent crime; Swedish legislation; Våld i nära relation; grov kvinnofridskränkning; vittnesmål; strafflängd; våldsbrott; svensk lagstiftning.;

    Sammanfattning : Studiens syfte var att genom en kvantitativ granskning av domstolsfall gällande grov kvinnofridskränkning undersöka om fängelsestraffets längd varit associerat med de olika åtalspunkter som styrkts. Vidare undersöktes eventuella samband mellan vittnesmål om olika typer av våld och huruvida dessa återfanns i de styrkta åtalspunkterna. LÄS MER

  3. 2. Artbrottskonstruktionen - En intersektionell diskursanalys av artbrott

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

    Författare :Johanna Sjölin; [2018]
    Nyckelord :Straffrätt; Allmän rättslära; Artbrott; Brottslighetens art; Fängelsestraff; Allmänprevention; Straffrättsideologi; Diskursanalys; Intersektionalitet; Ernesto Laclau; Chantal Mouffe; Kimberlé Crenshaw; Kritisk straffrätt; Hegemoni; Gramsci; Nodalpunkt; Diskursiv makt; Intersektionell analys; SOU 2012:34; Prop. 1987 88:120; Kön; Genus; Klass; Underordning; Påföljdssystemet; Straffrättssystemet; Gärningsperson; Rättsskyddssubjekt; Fängelsestraffets syfte; Law and Political Science;

    Sammanfattning : Vad syftar fängelsestraff till? Vem förtjänar fängelsestraff? Vad avser fängelsestraffet att skydda? Denna uppsats undersöker dessa allmänt hållna frågor genom en intersektionell diskursanalys av artbrottskonstruktionen. Artbrottskonstruktionen framgår av 30 kap 4 § 2 st BrB och utgör ett undantag till det svenska påföljdssystemets huvudregel om att fängelse ska utdömas i sista hand. LÄS MER

  4. 3. Orättvisa i rättvisan - En analys av svenska polisers syn på straffsystemet, fängelsestraffet och yrkesrollen

    Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Sociologi; Lunds universitet/Sociologiska institutionen

    Författare :Dominika Balazs; [2017]
    Nyckelord :polis; rollkonflikt; straffsystem; fängelsestraff; ”rabattsystem”; jourdomstol; Law and Political Science; Social Sciences;

    Sammanfattning : Denna studie bygger på en kvalitativ analys av hur svenska poliser skildrar sin yrkesroll i relation till den personliga identiteten, hur de ser på straff i Sverige i allmänhet, fängelsestraffets funktion och effektivitet i synnerhet. Syftet är att undersöka hur poliserna hanterar en eventuell motsättning mellan polisrollen och rollen som medmänniska samt att belysa huruvida tjänstemännen är tillfreds med det rådande straffsystemet och dess institutioner. LÄS MER

  5. 4. Är humanismens segertåg inom synhåll? -En studie om ökad användning av intensivövervakning med elektronisk kontroll

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Lunds universitet/Juridiska institutionen

    Författare :Anders Mrdja; [2008]
    Nyckelord :Straffrätt; Law and Political Science;

    Sammanfattning : När Sveriges riksdag år 1994 beslutade att på försök införa intensivövervakning med elektronisk kontroll, var det för att finna ett alternativ till fängelsestraff, ett alternativ som skulle vara lika ingripande som fängelse, men som inte skulle ha fängelsets negativa verkningar och som skulle vara mindre resurskrävande än fängelse. Därefter har fotbojans utveckling i Sverige, eller närmare bestämt dess ökade tillämpning gått i en rask takt. LÄS MER

  7. 5. Psykisk störning och straffansvar

    D-uppsats, Göteborgs universitet/Juridiska institutionen

    Författare :Fredrik Guldbrand; [2005]
    Nyckelord :;

    Sammanfattning : Psykiskt störda lagöverträdare har under lång tid särbehandlats med avseende på straffrättsligt ansvar i de flesta rättssystem. I Sverige tog sig denna särbehandling uttryck i straffriförklaring av en gärningsman som ansågs lida av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller någon annan själslig abnormitet av så djupgående natur att den måste anses jämställd med sinnessjukdom. LÄS MER