Sökning: "Tisus"

Visar resultat 1 - 5 av 15 uppsatser innehållade ordet Tisus.

  1. 1. Räcker språket till för högskolestudier? : Om Tisus, högskolans behörighetskrav i svenska och de faktiska språkbehoven på högskolan.

    Master-uppsats, Uppsala universitet/Institutionen för nordiska språk

    Författare :Mia Monica Nyberg; [2020]
    Nyckelord :high stake; language testing; academic literacy; phenomenography; high stake; Tisus; akademisk litteracitet; fenomenografi;

    Sammanfattning : Syftet med den här masteruppsaten är huvudsakligen att undersöka hur Tisus, ett språkprov som kan ge behörighet i svenska för universitetsstudier, uppfattas av testtagarna. Detta görs medelst en enkät med 227 respondenter, varav drygt hälften hade godkänts på testet och de övriga hade underkänts. LÄS MER

  2. 2. Testa hörförståelse – ska det vara nödvändigt? Tre undersökningar som jämför läsförståelsefärdighet med hörförståelsefärdighet hos avancerade andraspråkstalare.

    Magister-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket

    Författare :Monica Nyberg; [2018-10-01]
    Nyckelord :läs- och hörförståelse; tal och skrift; andraspråkstestning; Tisus; Staatsexamen NT2; Swedex; GERS;

    Sammanfattning : Till skillnad från andra länders språkliga inträdesprov inför universitetsstudier omfattas inte Tisus (Test i svenska för universitets- och högskolestudier) av något delprov i hörförståelse. I den här uppsatsen diskuteras huruvida ett sådant delprov har en relevant plats på behörighetsgivande kurser och språkprov eller om ett läsförståelseprov kan förväntas räcka för att dra slutsatser om testtagarnas sammanlagda receptiva färdigheter. LÄS MER

  3. 3. Akademiskt ordförråd under utveckling: med fokus på substantiv i Tisustexter

    Magister-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket

    Författare :Olausson Ylva; [2017-06-08]
    Nyckelord :Tisus; ordförråd; substantiv;

    Sammanfattning : Den här uppsatsen undersöker huvudsakligen kvantitativa aspekter av samband mellan lexikala särdrag, med fokus på substantiv, och bedömd färdighetsnivå på Tisus (test i svenska för universitets- och högskolestudier) skriftliga del. Eftersom ett godkänt resultat på Tisus ger grundläggande behörighet i svenska för högskolestudier så kan bedömningen få mycket stora konsekvenser för den enskilda testtagaren och därför är det här ett angeläget område att utforska. LÄS MER

  4. 4. Stadier i inlärarspråket : En studie av Tisus-prov i skriftlig färdighet utifrån processbarhetsteorin

    Kandidat-uppsats, Uppsala universitet/Institutionen för nordiska språk

    Författare :Alexandru Lefter; [2017]
    Nyckelord :svenska som andraspråk; processbarhetsteorin; inlärningsstadier; Tisus;

    Sammanfattning : I denna uppsats är syftet att undersöka på vilket stadium i processbarhetsteorin några bedömda och betygsatta uppsatser författade av studenter med svenska som andraspråk befinner sig. Jag utgår från hypotesen att de studenter som har fått underkänt på uppsatserna ligger på lägre nivåer enligt processbarhetsteorin, medan de studenter som har fått godkänt ligger på högre nivåer. LÄS MER

  5. 5. På spaning efter den röda tråden : En komparativ studie av satskonnektion i Tisusuppsatser

    Kandidat-uppsats, Umeå universitet/Institutionen för språkstudier

    Författare :Gabriella Morén; [2016]
    Nyckelord :Satskonnektion; Textbindning; Svenska som andraspråk;

    Sammanfattning : Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka satskonnektionen i tio Tisustexter, fem som blivit godkända och fem som blivit underkända. De forskningsfrågor jag ska försöka besvara är: Hur hög är konnektivtätheten i de Tisusuppsatser som fått bedömningen U respektive G och kan något mönster urskiljas? Vilka likheter och skillnader kan urskiljas vad gäller valet av konnektiver i Tisusuppsatser som fått bedömningen U respektive G? Vilken relation kan man se i materialet mellan satskonnektion och texttyp? Vilka likheter och skillnader i andel och val av konnektiv förekommer mellan de analyserade Tisusuppsatserna och tidigare analyser av elevuppsatser och en debattartikel? För att underlätta analysen har texterna delats in i makrosyntagmer och sedan har satskonnektiverna lokaliserats och delats in i de fyra undergrupperna additiva, temporala, kausala och komparativa konnektiver enligt en modell som presenterats i Catharina Nyströms bok Hur hänger det ihop (Nyström, 2001). LÄS MER