Sökning: "armeniska folkmordet"

Visar resultat 1 - 5 av 6 uppsatser innehållade orden armeniska folkmordet.

  1. 1. Levda skuggor : En etnologisk studie om historisk påverkan av det armeniska folkmordet i vardagen hos personer med armenisk bakgrund

    Kandidat-uppsats, Södertörns högskola/Institutionen för historia och samtidsstudier

    Författare :Astghik Martirosyan; [2023]
    Nyckelord :Armenian people; genocide; phenomenology; discourse theory; identity; impact; emotions; justice; Armeniska folket; folkmord; fenomenologi; diskursteori; identitet; påverkan; känslor; rättvisa;

    Sammanfattning : The aim of this thesis is to find out how people with an Armenian background talk about the Armenian Genocide in 1915 and how it has affected their everyday life over time until now. The study is based on six interviews and two observations. Using phenomenology and discourse theory, the material has been analyzed and discussed. LÄS MER

  3. 2. To explain the unexplainable: intentionalism and functionalism in The Treatment of Armenians in the Ottoman Empire, 1915-16

    Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Historiska institutionen; Lunds universitet/Historia

    Författare :Måns Haraldsson; [2021]
    Nyckelord :Armeniska folkmordet; Folkmord; Intentionalism; Funktionalism; History and Archaeology;

    Sammanfattning : .... LÄS MER

  4. 3. Den armeniska frågan i Sveriges riksdag : En studie om hur riksdagsledamöterna har debatterat om det armeniska folkmordet från år 1916-2019

    Kandidat-uppsats, Linnéuniversitetet/Institutionen för kulturvetenskaper (KV)

    Författare :Eva Yousif Harut; [2021]
    Nyckelord :Armenia; Seyfo; 1915; The year of the sword; Armenien; Seyfo; 1915; Svärdets år;

    Sammanfattning : This study is about how the parliamentary parties in Sweden has debated about the Armenian genocide 1915. The overall purpose is to increase the understanding of the underlying reasons why parties in the parliament, whose political program is both interested in immigrant groups but not, choose to argue for a recognition of the Armenian genocide over the years. LÄS MER

  5. 4. När regeringen vill en sak men gör en annan... : En studie i hur regeringen hanterat frågan om ett erkännande av folkmordet på armenier

    Kandidat-uppsats, Luleå tekniska universitet/Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

    Författare :Carina Persson; [2020]
    Nyckelord :genocide; recognition; acknowledgement; Armenian genocide; Seyfo; 1915; 1894-1924; Ottoman Empire; Turkey; young turks; Sweden; government; decision; parliament debate; split use of history; folkmord; erkännande; Armeniska folkmordet; Seyfo; 1915; 1894-1924; Osmanska imperiet; Turkiet; Ungturkarna; Sverige; regeringen; riksdagsdebatt; kluvet historiebruk;

    Sammanfattning : Uppsatsens syfte är att söka förklaring till varför den svenska regeringen valde att inte erkänna folkmordet på armenier/Seyfo samt undersöka på vilket sätt politiker använder sig av historia när de ska ta beslut i frågor som dels skett i en annan tid och som dels är obekväma att hantera. För att få svar på denna fråga har en kvalitativ metod använts. LÄS MER

  7. 5. Milletsystemet : Minoritetsskydd och grupprättigheter i ett historiskt perspektiv

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Uppsala universitet/Juridiska institutionen

    Författare :Nora Alouch; [2016]
    Nyckelord :ottoman empire; milletsystem; minority protection; collective rights; group rights; individual rights; human rights; legal reform; nineteenth century; equality; discrimination; ottomanska imperiet; milletsystemet; minoritetsskydd; minoritetsspecifika rättigheter; minoritet; majoritet; folkgrupp; diskriminering; kollektiva rättigheter; grupprättigheter; individuella rättigheter; mänskliga rättigheter; artikel 27 ICCPR; självbestämmande; dhimmis; millet; kolonisering; ius publicum europaeum; aritmetisk jämlikhet; geometrisk jämlikhet; armeniska folkmordet; likhetsprincipen; legala reformer;

    Sammanfattning : Minority protection mechanisms in international law aim to guarantee certain individual rights to persons belonging to ethnic, religious or linguistic minorities, such as freedom of culture, religion and language. These rights can be considered to be of collective interest for minority group identity and therefore often require the possibility of collective enjoyment. LÄS MER