Sökning: "bevisbörda"

Visar resultat 1 - 5 av 150 uppsatser innehållade ordet bevisbörda.

1. 1. Bistånd som ett yttersta skyddsnät – ett nät med stora maskor? 

   Magister-uppsats, Göteborgs universitet/Juridiska institutionen

   Författare :Louise Fossum; [2024-03-05]
   Nyckelord :förvaltningsrätt; bistånd; socialtjänstlagen; access to justice; access barriers;

   Sammanfattning : Bistånd enligt socialtjänstlagen är avsett att fungera som ett yttersta skyddsnät, vilket förutsätter att den enskilde varken själv eller på annat sätt kan tillgodose det behov som biståndet avser. Om socialnämnden, som är första instans att besluta om bistånd, gör bedömningen att den enskildes behov kan tillgodoses på annat sätt ska socialnämnden även hänvisa till ett alternativt sätt, men huruvida behovet faktiskt kan tillgodoses av det hänvisade sättet utreder socialnämnden inte. LÄS MER

3. 2. DNA-bevisningens brister : En undersökning av invändningar om sekundäröverföring av DNA-spår och dess genomslagskraft i straffprocessen

   Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Stockholms universitet/Juridiska institutionen

   Författare :Linnéa Bertlin; [2024]
   Nyckelord :DNA; bevis; sekundäröverföring; sekundär överföring; DNA-bevisning; berörings-DNA; touch-DNA; straffprocess; processrätt; brottmål; bevisrätt; bevisbörda; förklaringsbörda; rätten att vara tyst; oskuldspresumtionen; artikel 6.2 EKMR; fri bevisvärdering; fri bevisprövning; empirisk studie; tematisk metod; NFC; beviskrav;

   Sammanfattning : A number of people have criticized the fact that courts often over-rely on DNA- evidence and that the shortcomings of DNA-analyses are rarely addressed. One flaw with DNA-analyses is that they cannot distinguish whether the presence of the DNA-trace has been caused by a so-called secondary transfer. LÄS MER

4. 3. Återkallelse av testamente : Särskilt om bedömningen av om testator har avsett att återkalla sitt testamente

   Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Stockholms universitet/Juridiska institutionen

   Författare :Johan Steen; [2023]
   Nyckelord :revocation; revocation of wills; formal requirements; will; testator; Swedish Inheritance Code; case-law; återkallelse; återkallelse av testamente; återkallelse genom nytt testamente; återkallelse genom testamentshandlingens förstörande; återkallelse genom andra otvetydiga tillkännagivanden; överstrykningar; påskrifter; muntliga uttalanden; återkallelse av återkallelse; återkallelse av återkallelse av testamente; testamentsrätt; successionsrätt; testationsfrihet; testationsfriheten; den fria återkallelserätten; testator; testatrix; arvlåtare; arvsrätt; testamentstagare; testamentsgivare; presumtionsregel; presumtion; bevisbörda; beviskrav; ÄB; 1686 års testamentsstadga; 1734 års lag; 1930 års testamentslag; ärvdabalken; 10 kap. 5 §; 10 kap. 5 § ÄB; 10 kap. 5 § ärvdabalken; Högsta domstolen; HD; Lagrådet; SOU 1929:22; prop. 1930:10; NJA 1930 s. 78; NJA 1944 s. 78; NJA 1948 s. 214; NJA 1948 s. 768; NJA 1952 s. 99; NJA 1959 s. 658; NJA 1960 s. 227; NJA 1963 s. 512; NJA 1966 s. 270; NJA 1974 s. 646; NJA 1977 s. 168; NJA 1977 s. 479; NJA 2017 s. 362; NJA 2022 s. 509;

   Sammanfattning : In most European legal systems, drafting a will is subject to formal requirements. In the same way, most European legal systems prescribe formal requirements for the revocation of a will. However, Swedish law is unique in this respect as it does not prescribe formal requirements for the revocation of a will. LÄS MER

5. 4. Förklaringsbördan i bevisvärderingen: Om förklaringsbördans lämplighet i straffprocessen sett till bevisrättsliga regler och rättspsykologisk forskning

   Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

   Författare :Josefin Toutin; [2023]
   Nyckelord :Straffrätt; bevisrätt; rättspsykologi.; Law and Political Science;

   Sammanfattning : I svensk rätt men även av Europadomstolen har det ansetts möjligt att tillmäta en tilltalads tystnad eller icke trovärdiga förklaring en för denne negativ bevis-verkan genom åläggandet av en förklaringsbörda. Uppsatsens syfte är att un-dersöka om denna förklaringsbörda i ljuset av bevisrättsliga principer samt rättspsykologisk forskning är lämplig att använda i brottmål. LÄS MER

7. 5. Lönetransparensdirektivet – blir det bra nu? En undersökning om lönetransparensdirektivets möjliga påverkan på den svenska modellen och den rättsliga prövningen vid lönediskriminering

   Kandidat-uppsats, Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

   Författare :Agnes Ulfvinger; [2023]
   Nyckelord :Arbetsrätt; Law and Political Science;

   Sammanfattning : Denna uppsats behandlar EU:s lönetransparensdirektiv och dess möjliga påverkan på den svenska arbetsmarknadsmodellen avseende kollektivavtal och lönebildning samt lönediskriminering och dess rättsliga prövning. Lönetransparensdirektivet antogs den 10 maj 2023 och den svenska utredningen kommer presenteras den 31 maj 2024. LÄS MER