Sökning: "gröna rum i staden"

Visar resultat 1 - 5 av 48 uppsatser innehållade orden gröna rum i staden.

  1. 1. Oaserna : ett gestaltningsförslag för Östra kyrkogårdens minneslund och dess närmaste omgivning i Malmö

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, SLU/Dept. of Urban and Rural Development

    Författare :Linnéa Alverbrink; [2024]
    Nyckelord :Sigurd Lewerentz; Östra kyrkogården; urbana kyrkogårdar; multifunktionella kyrkogårdar; multikulturella kyrkogårdar; kyrkogårdsdesign; urbana grönytor; rekreation; kontemplation; meditation;

    Sammanfattning : Under de senaste decennierna har trycket på de urbana grönområdena ökat till följd av att städerna växer. Under coronapandemin utnyttjades de gröna offentliga platserna i städerna i större utsträckning än tidigare och när SVT gjorde ett reportage om pulkaåkande barn på Skogskyrkogården i Stockholm var samhällsdebatten i gång. LÄS MER

  2. 2. Flodnära utveckling i en social kontex : hur städer kan skapa gröna rekreationsområden på före detta trafikinfrastruktur vid floder

    Master-uppsats, SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

    Författare :Olivia Espinosa; [2023]
    Nyckelord :trafikinfrastruktur; grönyta; flodnära utveckling; rekreation; stadsutveckling; kulturell hållbarhet; friyta;

    Sammanfattning : I denna uppsats har flodnära platsers utvecklingspotential för rekreationsvärde undersökts för att få en större förståelse för flodens roll i staden, hur projekt som främjar rekreation kan se ut och vilka rekreationsvärden som ingår, och hur erfarenheter från internationella projekt och vägledande dokument skulle kunna appliceras i en svensk kontext med en tillämpning i Göteborg. Syftet med uppsatsen är att ge ett underlag som planerare kan använda sig av när de undersöker olika möjligheter i städer som har en låg andel parkmiljöer, men som har tillgång till flodnära mark med potential att utvecklas till urbana parker. LÄS MER

  3. 3. Grönska i stadens små rum : omgestaltning av en lastgata till gröna vistelseytor på Norrmalm, Stockholm

    Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, SLU/Dept. of Urban and Rural Development

    Författare :Elsa Drettner; [2023]
    Nyckelord :fickparker; förtätning; urban grönska; sociala mötesplatser; stockholms arkitekturpolicy;

    Sammanfattning : Sverige är ett av Europas mest glesbefolkade länder. Samtidigt står delar av Stockholm för de absolut mest tätbefolkade områdena i Europa. Stockholms innerstad har en genomsnittlig befolkningstäthet på över 9000 invånare per kvadratkilometer, och en del av Södermalm utgör den sjätte mest tätbefolkade kvadratkilometern i hela Europa. LÄS MER

  4. 4. Kvartersstaden – ett hållbart förtätningsideal? : Designguide för hållbar kvartersstruktur

    Kandidat-uppsats, Blekinge Tekniska Högskola/Institutionen för fysisk planering

    Författare :Anton Dackenberg; [2023]
    Nyckelord :Kvartersstad; kvartersstruktur; stadsplanering; fysisk planering; planering; samhällsplanering; stadsbyggnadsideal; förtätning; hållbarhet; hållbar stadsutveckling; evidensbaserad; stadsform; stadskvaliteter; planindikatorer; designguide; täthet; hållbar mobilitet; smarta gator; trygghet; buller; mikroklimat; närklimat; luftkvalitet; dagsljus; bostadsgård; territorialitet; storgårdskvarter; stenstad; stadsrenässans; slutna kvarter; stadsbyggnadsdoktrin; exploateringstal; horisontell förtätning;

    Sammanfattning : Kvartersstaden har på senare år seglat upp som ett allt mer omhuldat stadsbyggnadsideal vid förtätning av svenska städer. Samtidigt kritiseras förtätningen för att leda till problem med buller, dagsljus och bristande utemiljöer. LÄS MER

  5. 5. Naturlika planteringar med upplevelsevärden : en studie om vegetationsstrukturens betydelse för stadens gröna rum

    Kandidat-uppsats, SLU/Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

    Författare :Nathalie Nessmar; [2022]
    Nyckelord :urban grönska; naturlik plantering; upplevelsevärden; vegetationsstruktur;

    Sammanfattning : Naturlika planteringar utgör en stor del av den vardagsgrönska som människor möter i staden. Planteringarna anlades på 60- och 70-talet som ett komplement till stadens finparker, med ett löfte om upplevelserik grönska och låga skötselkostnader. LÄS MER