Sökning: "lågaffektivt bemötande"

Visar resultat 1 - 5 av 109 uppsatser innehållade orden lågaffektivt bemötande.

  1. 1. Förskollärares uppfattningar om lågaffektivt bemötande för barn i åldrarna tre till fem år.

    Kandidat-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

    Författare :Rebecka Heijmahn; Elina Otterberg; [2024-02-27]
    Nyckelord :lågaffektivt bemötande; förhållningssätt; stress; Bo Hejlskov Elvén; förskola; pedagoger; Sven Persson;

    Sammanfattning : I denna studie undersöker vi förskollärares uppfattningar och tidigare kunskaper kring att arbeta med lågaffektivt bemötande såväl som förhållningssätt som konflikthanteringsmetod. Vi kan se att pedagoger idag är mer stressade och vi vill ta reda på vilket sätt lågaffektivt bemötande kan skapa ett lugn och en trygghet för alla pedagoger och barn. LÄS MER

  3. 2. Lågaffektivt bemötande i förskolan - ur ett inkluderingsperspektiv

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Högskolan i Gävle/Pedagogik

    Författare :Alma Svensson; Emma Söderström; [2024]
    Nyckelord : Low arousal approach; inclusion; preschool teachers approach; challenging behavior; categorizing ; Lågaffektivt bemötande; inkludering; förskollärares förhållningssätt; utmanande beteende; kategoriserin;

    Sammanfattning : Denna studie syftar till att undersöka förskollärares förståelse och tillämpning för förhållningssättet lågaffektivt bemötande och dess möjligheter att främja en inkluderande förskolemiljö. Genom att utforska hur förskollärare tillämpar lågaffektivt bemötande i förskolans praktik och vilka effekter det kan ha, strävar studien efter att bidra till ökad kunskap om strategier för att skapa en inkluderande förskola för alla barn. LÄS MER

  4. 3. Optimering av Kriminalvårdensutslussningsmetod : Familjehemskonsulenters upplevelser av handledning som metod för att skapa relationer och främja lärande hos familjehem och kriminalvårdsklienter.

    Kandidat-uppsats, Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi

    Författare :Caroline Franzén; Molly Sammland; [2023]
    Nyckelord :Familjehemsvård; Kriminalvård; handledning; återanpassning; proximal utvecklingszon; situerat lärande;

    Sammanfattning : Denna studie har undersökt hur konsulenter genom handledning som metod, skapar relationer och främjar lärande hos familjehem och kriminalvårdsklienter på vårdvistelse. Studien har undersökt hur grupphandledning för konsulenterna upplevs och används som kollegialt stöd. LÄS MER

  5. 4. “ETT MJUKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT ÄR DET BÄSTA MOT BARN SOM KANSKE INTE ÄR SÅ MJUKA SJÄLVA” : BARN MED AGGRESSIVT BETEENDE

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Umeå universitet/Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

    Författare :Veronica Örnestad; Jennifer Tjernström; [2023]
    Nyckelord :Förskola; förskollärare; lågaffektivt bemötande; fysisk miljö; social miljö.;

    Sammanfattning : Syftet med denna studie har varit att få en fördjupad kunskap om hur förskollärares förhållningsätt och förskolans fysiska och sociala miljö påverkar barns beteende, med ett särskilt fokus på aggressiva beteenden. Studien har tagit stöttning av den sociala inlärningsteorin och det relationella perspektivet som i sina grunder handlar om att barnet inte är i fokus utan omgivningen runt omkring. LÄS MER

  7. 5. Känslor i arbete? : En kvalitativ intervjustudie om chefers känslomässiga stöd till personal som arbetar med lågaffektivt bemötande

    Kandidat-uppsats, Malmö universitet/Fakulteten för hälsa och samhälle (HS)

    Författare :Jonatan Duregård; Isis Persson Pinon; [2023]
    Nyckelord :manager; emotional work; LSS; low affective treatment; psychosocial work environment; chef; emotionellt arbete; LSS; lågaffektivt bemötande; psykosocial arbetsmiljö;

    Sammanfattning : Bakgrund: Inom vård- och omsorgsarbete där utmanande beteende förekommer ställs höga krav på brukarnära personal att arbeta lågaffektivt. Detta innebär att reglera sina känslor och anpassa sin egen affekt efter den enskildes affektnivå för att minska risken för konflikter och ohälsa hos den enskilde. LÄS MER