Sökning: "organisation specialundervisning"
Visar resultat 1 - 5 av
22 uppsatser innehållade orden organisation specialundervisning.
-
Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Stockholms universitet/Specialpedagogiska institutionen
Författare :Sara Lindahl; Fanny Varg; [2023]
Nyckelord :Autism; läsförståelse; specialundervisning; läsförståelsesvårigheter; autismspektrumtillstånd;
Sammanfattning :
Elever med autismspektrumtillstånd (AST) som går i traditionell skolklass utan stöd kan bli socialt segregerade och uppleva skoltillvaron som övermäktig. Det vanligaste skälet tycks vara bristande anpassningar och stöd samt låg kompetens kring elever med AST. LÄS MER
-
-
Kandidat-uppsats, Karlstads universitet
Författare :Carl Eriksson; [2022]
Nyckelord :Hjälpklass; Hjälpundervisning; sinnesslö; specialundervisning; klassificering; inramning; skola; folkskoleinspektion; folkskolan;
Sammanfattning :
Background & Aim: The main focus of this thesis was on the education for children with special needs in western Värmland's region during the period 1946 - 1951. Reports by the school inspector describing the organisation, and the work by different disciplines in the school were studied. LÄS MER
-
Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Umeå universitet/Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik
Författare :Anna Nyberg; [2022]
Nyckelord :special education; special needs; special educational perspective; specialundervisning; särskilda behov; specialpedagogiska perspektiv;
Sammanfattning :
Varje skola får utforma sitt specialpedagogiska stöd och det får konsekvenserna att det organiseras på olika sätt, att insatserna varierar och att tillfället när stödet sätts in varierar. Det innebär att speciallärare ofta är ensamma i sitt uppdrag. LÄS MER
-
Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå, Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)
Författare :Cristina Eriksson; [2022]
Nyckelord :Sammanfattning Abstract Eriksson; Cristina 2022 . Speciallärare med specialisering språk-; skriv- och läsutveckling - en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet; Institutionen för skolutveckling och ledarskap; Lärande och samhälle; Malmö Universitet; 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Denna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggöra informanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-; skriv- och läsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering; anpassningar och elevers skiftande behov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklande samarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv. Syfte och frågeställningar Studien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare med inriktning språk-; skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla och fördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för att behandla studiens syfte: • Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktade arbetet i verksamheten? • Vilka uppfattningar gällande inkludering; särskilda anpassningar och elever i behov av särskilt stöd framträder hos respondenterna? Teori Studiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv; närmare bestämt Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner 1979 ; framhåller att elevers lärande är beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling i relation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen består av fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-; meso-; exo- och makrosystemet. I 4 denna studie är mikrosystemet; som innefattar den kontext där barnet samspelar med människor Nilholm; 2021 och exosystemet som påverkar barnet även om det inte är närvarande; till exempel skolans organisation och resurser Gunnarsson; 1999 viktigast. Som komplement används ett relationellt perspektiv; som enligt Ahlberg 2015 och Nilholm 2021 innebär att en elev ska ses i svårigheter i stället för med svårigheter. Därmed flyttas perspektivet från att eleven är den som är bärare av sitt problem; till att synliggöra att svårigheterna uppkommer i mötet med den sociala och pedagogiska miljön. Metod För den här studien valdes en kvalitativ ansats Bryman; 2020 där ett frågeformulär delades ut och semistrukturerade intervjuer genomfördes för insamling av empiri. Med utgångspunkt i tidigare forskning och teori analyserades innehållet i det insamlade materialet från både frågeformuläret och intervjuerna kvalitativt. Med inspiration av Braun och Clarke 2013 bearbetades de transkriberade intervjuerna genom att teman ringades in. Informationen från frågeformuläret analyserades som en jämförande uppsättning med resultat; vilket Bryman 2020 tenderar att förknippa med triangulering. Resultat Studiens resultat visar hur svårt det är att definiera uppdraget för en speciallärare med inriktning språk-; skriv- och läsutveckling och en bild som är såväl splittrad; som enig framträder i hur informanterna tänker att ett samarbete skulle kunna fungera utifrån de specialpedagogiska begreppen inkludering; anpassningar och elever med särskilda behov. Studien bekräftar att svaret på hur en speciallärare kan – eller skulle kunna – bidra med sina fördjupade och specialiserade kunskaper i dagens skola varken är entydigt eller enkelt Bruce; 2018 . Eniga är informanterna om att de med speciallärare förknippar en kollega som arbetar nära eleverna och fokuserar på de elever som är i svårighet; enligt det relationella perspektivet. Studieresultatet visar också att de nya funktioner som följde med den nya speciallärarutbildningen; att vara lärmiljöfokuserad; förebyggande och utvecklande; har svårt att få plats i en skola där alla elever med sina olika förutsättningar förväntas nå målen utifrån samma kriterier för måluppfyllelse och under samma tidsvillkor Bruce; 2018 . Det är en av utmaningarna som specialläraren har att anta. 5 Specialpedagogiska implikationer Det finns en avsaknad av specialundervisning och samarbete kring specialpedagogik i verksamheten. Det visar sig i studien att det finns ett behov av någon att rådgöra med; men också att samarbeta med; tillsammans med de elever som är i svårighet och de flesta lärarna har aldrig arbetat med en speciallärare. Hos lärarna finns ett stort behov att få möjlighet att prova olika insatser tillsammans med en speciallärare när det gäller elevens språk-; skriv- och läsutveckling utifrån elevens förutsättningar. Ett av speciallärarens uppdrag är att vara en kvalificerad samtalspartner SFS; 2011:186 . Med en speciallärare i verksamheten som god lyssnare och inspiratör; finns det goda möjligheter att mötas i ett nära samarbete mellan läraren och specialläraren; där det relationella perspektivet i lärandet får stå i centrum i undervisningen.;
Sammanfattning :
Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. LÄS MER
-
-
Kandidat-uppsats, Södertörns högskola/Historia
Författare :Andreas Runsö; [2021]
Nyckelord :Ramfaktorer; Ramfaktorsteorin; Specialundervisning; Styrdokument; Läroplaner; Svenska skolan; Lärare;
Sammanfattning :
The purpose of this study is to identify frame-factors in the Swedish curriculum between 1955 -2019 and how they affect the teachers' possibility to operate in special education. This study is based upon frame-factor theory, developed in the late 1960 and throughout 1970, and through this framework an analysis of the curricula released during the period 1955 - 2019 is made. LÄS MER
-
