Sakrättsligt skydd vid finansiell leasing

Sammanfattning: Finansiell leasing är idag en etablerad form av finansiering vid anskaffning av egendom. Den finansiella leasingmarknaden i Sverige har sedan 2002 växt stadigt med i genomsnitt 10 procent per år. Trots finansiell leasings vida användning som finansieringsform åtnjuter nyttjanderätter till majoriteten av egendomstyper inte sakrättsligt skydd i svensk rätt. I enlighet med principen att köp bryter legostämma är gällande huvudregel i svensk rätt istället att förvärvare av lös egendom som är belastad med nyttjanderätt har möjlighet att upphäva nyttjanderätten. En nyttjanderätt får alltså stå tillbaka för andra sakrättsligt skyddade rättigheter. Doktrin har under flera år förespråkat att nyttjanderättshavare vid finansiell leasing bör ges sakrättsligt skydd och att finansiell leasing därför bör undantas från principen köp bryter legostämma. År 1988 tillsattes en omfattande utredning avseende leasing av fast och lös egendom, den s.k. ”leasingutredningen”. Utredningens slutbetänkande publicerades 1994 och innehåller förslag till kontraktsrättsliga, sakrättsliga och insolvensrättsliga lagregler för finansiell leasing av lös egendom. Lagförslagen avseende sakrättsligt skydd för leasingrätter tillstyrktes eller lämnades utan erinran av samtliga remissinstanser såvitt avser det materiella innehållet. Trots det resulterade inte leasingutredningens slutbetänkande i något lagförslag. Vid senare lagreform avseende nyttjanderätt till luftfartyg har lagstiftaren konstaterat att behovet av förutsägbarhet och stabilitet för nyttjanderättshavaren, tillsammans med den ökade användningen av finansiell leasing och dess betydande värden, har motiverat ett införande av sakrättsligt skydd för nyttjanderättshavaren. I denna uppsats dras slutsatsen att motsvarande argument kan användas för införandet av ett sakrättsligt skydd för nyttjanderättshavare vid finansiell leasing även avseende annan typ av lös egendom än luftfartyg. En sådan reglering är rimlig och ändamålsenlig från ett skydds-, konkurrens- och ekonomiskt perspektiv. Skyddet bör införas som särreglering i förhållande till andra nyttjanderätter eftersom ett generellt sakrättsligt skydd för samtliga nyttjanderätter är svårt att införa i praktiken, speciellt från ett skyddsvärdesperspektiv. Sakrättsligt skydd delas traditionellt in i omsättningsskydd och borgenärsskydd. Den tidigare rör det sakrättsliga skyddet mot konkurrerande anspråk på egendom och den senare avser det sakrättsliga skyddet mot överlåtarens/upplåtarens borgenärer. Ett sakrättsligt skydd vid finansiell leasing bör omfatta både omsättningsskydd och borgenärsskydd. Ett sakrättsligt skydd som endast i det ena avseendet skyddar leasetagaren kommer troligen inte tillämpas i praktiken eftersom det troligen kommer att kompletteras med pantsättning likt ordningen i nuvarande branschpraxis. Därtill bör ett sakrättsligt skydd införas med sakrättsmomentskrav, såsom tradition och/eller denuntiation. Genom krav på sakrättsmoment blir det uppenbart för tredjeman när leasingobjektet är belastat med en nyttjanderätt.