Simulering av luftflöden genom ventilationsdon

Sammanfattning: I rapporten undersöks i vad mån det går att simulera luftflödet genom ett ventilationsdon och därigenom bestämma en k-faktor, vilken anger förhållandet mellan luftflödet och kvadratroten ur tryckfallet över en strypning. En tvådimensionell axelsymmetrisk modell har använts för att simulera ett irisspjäll utan böjar på luftkanalen. En tredimensionell modell har använts för att simulera en 180°°-böj. Som jämförelser till simuleringarna har praktiska uppmätningar används. Även jämförelser med andra simuleringar har gjorts. Slutsatsen är att en simulering av den här 180°0-böjen ger för stora fel (lokalt omkring 20 %, men oftast mindre än 10 %) för att vara en användbar metod i samband med ”obligatorisk ventilationskontroll” (OVK). Simuleringen med irisspjäll och raka kanaler ger ett maximalt fel på mellan 3 % och 10 %. Efter ytterligare studier är det tänkbart att metoden kan bli praktiskt användbar.