Att översätta något diffust och eftersträvansvärt - en kvalitativ studie av hur Malmö stads vision om en hållbar stad översätts och organiseras på Miljöförvaltningen

Sammanfattning: Begreppet hållbar utveckling kan ha ett flertal varierande innebörder men brukar ses utifrån tre hållbarhetsaspekter, social, ekologisk och ekonomisk. Begreppets mångtydighet har gjort det attraktivt att använda i många olika sammanhang. Detta har bidragit till att hållbar utveckling kritiseras för att vara diffust och ett tomt ideal. Begreppet hållbar utveckling kan ses som ett globalt imperativ och en diskurs där städerna blivit den arena där dessa ideal konkretiseras. Sett utifrån ett översättning- och idéreseteori blir städerna därmed centrala översättningsaktörer. Vad som fokuseras på i översättningen blir med anledning av begreppets mångtydighet intressant. Malmö stad vill idag identifieras som att vara den hållbara staden. I den senaste versionen av översiktsplanen från 2014 skriver Malmö stad att social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet endast kan uppnås om dessa hållbarhetsaspekter samverkar då de är ömsesidigt beroende av varandra. Alla stadens förvaltningar är skyldiga att arbeta med och utifrån begreppet hållbar utveckling. Studiens syfte är att med hjälp av kvalitativa intervjuer samt analys av skriftliga texter studera hur Miljöförvaltningen i Malmö översätter Malmö stads vision om att arbeta utifrån hållbar utveckling och dess tre hållbarhetsaspekter. Studien utgår från nyinstitutionell teori och använder sig av idémodellen för att urskilja hur en idé från Malmö stad reser och översätts ner till Miljöförvaltningen. Resultatet av studien visar att begreppet hållbar utveckling i Malmö stad samt inom Miljöförvaltningen länge har förknippats med ekologisk hållbarhet men att detta är något som förändrats. Idag associeras begreppet med mer än enbart den ekologiska aspekten. En av orsakerna till det här är Malmökommissionens rapport om social hållbarhet. Personerna som intervjuats i studien uttryckte på övergripande nivå en gemensam syn gällande innebörden i begreppet hållbar utveckling. När det kom till att precisera begreppet skiljde sig dock uppfattningarna åt. Skillnaderna korrelerade med intervjupersonernas arbetsuppgifter och avdelningstillhörighet.