Äldres resande i vardagen - Möjligheter, begränsningar och inställning till hållbara stadsvisioner

Sammanfattning: Äldres resande i vardagen – möjligheter, begränsningar och hållbara stadsvisioner syftar till att undersöka och beskriva äldre människors rörelsemönster, deras möjligheter och begränsningar att uppnå en god mobilitet och tillgänglighet, samt deras inställning till olika hållbara stadsvisioner. Studien utgår från ett tidsgeografiskt perspektiv, då den behandlar förflyttningar i tidrummet, vilka förklaras och utvecklas med hjälp av begreppen mobilitet och tillgänglighet. För att undersöka inställningen till hållbara stadsvisioner utgår studien även från teorierna New urbanism, mixed-use och the compact city. Metoden bygger på en sammanvävning av en tidsgeografisk dagboksmetod och kvalitativa intervjuer där respondenterna är sex pensionärer mellan 68 och 77 år bosatta i Göteborg. Det insamlade materialet analyserades och sammanställdes kvalitativt för att kartlägga återkommande och unika åsikter hos respondenterna och kan därför inte generaliseras för hela den äldre befolkningen. Syftet är istället att lyfta fram mönster och åsikter som kan förekomma bland äldre. Resultatet visar att respondenterna har många olika åsikter och tar upp flera teman. Allmänt sett går det dock att urskilja olika rörelsetyper. Bilen och kollektivtrafiken fungerar som en bas i de flesta respondenters vardag, men kompletteras av andra färdsätt. De vanligaste anledningarna till förflyttning är fritidsaktiviteter, utflykter, socialt umgänge och ärenden, t.ex. handla mat och besöka inrättningar för samhällsservice. Respondenternas upplevda möjligheter och begränsningar styrs inte, som man kanske kan tro, av de enskilda personernas fysiska välbefinnande, utan beror främst på personliga preferenser, enkelhet och nytta. Inställningen till en kompakt stad med blandbebyggelse är varierande. Tanken om en kompakt stad med blandbebyggelse togs oftast emot väl, men inställningen var mindre tillmötesgående till ett faktiskt införande som skulle medföra förändringar i respondenternas vardag. Inställningen till en bilfri stad var främst negativ, med undantag för några positivt inställda personer som idag bara utnyttjar kollektivtrafiken.