En bild säger mer än tusen ord : En analys av svenska barnboksillustrationer

Sammanfattning: Att en bild säger mer än tusen ord är ett känt uttryck, att bilder talar till läsaren och innehåller väldigt mycket information som inte framkommer i ord är inget nytt. Bilden fyller många funktioner där den informerar, suggererar, pläderar och manar (Fridell, 1982, s. 12). Edwards kallar bildspråket för ett av våra allra första språk, vi börjar rita så fort vår hand kan greppa en krita, oavsett vilket modersmål vi har (Edwards, 2008, s. 93). Jag har i mitt arbete analyserat fem olika bilderböcker som är illustrerade av svenska illustratörer. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur våra samtida illustrationer riktade till barn ser ut. Vilka bilder ser barn i dagens bilderböcker och vilka identifieringsmöjligheter erbjuds. I analysen har jag tittat på hur illustratörerna Lisen Adbåge, Gunna Grähs, Anna Höglund, Olof Lindström och Sven Nordqvist skildrar personerna och miljön, hur de använder bildrummet och visar på rörelser i bilden samt hur vi kan förstå personernas känslor och relationer till varandra. Studiens resultat visar att de flesta böckerna låter text och bild dela på uppgiften att berätta handlingen, de berättar om karaktärerna, deras känslor och omgivning. De fem utvalda böckerna har stora likheter, fyra av dem utspelar sig i stadsmiljö, de har endast två huvudpersoner och handlingen utspelar sig under en kort tid, allt för att passa små barn. Berättelserna är förhållandevis verklighetstrogna, med undantag för Sunkan som kan flyga och Findus som är en talande katt. Vi möter barn och vuxna i vardagliga händelser som gör det möjligt för det lilla barnet att känna igen sig och identifiera sig med karaktärerna.