Hållbarhetsredovisning - Samspelet mellan lagstiftning och riktlinjer

Sammanfattning: Denna uppsats handlar om hur hållbarhetsredovisning regleras och samspelet mellan de olika instrumenten; lagstiftning, normer, branschstandarder och riktlinjer. Det är en tvärvetenskaplig uppsats, som genom en socio-legal studie ämnar sätta lagstiftningen i relation till den verklighet och miljö den reglerar. Hållbarhetsredovisning har blivit allt vanligare hos näringslivet idag. Det är ett sätt för företaget att kommunicera med sina intressenter och även ett sätt att inkorporera faktorer såsom miljö, personalpolitik och mänskliga rättigheter i årsredovisningen. Här behandlas den lagstiftning som reglerar redovisning av icke-finansiell information och de riktlinjer som företag använder som hjälpmedel vid upprättandet. Hållbarhetsredovisning regleras idag primärt av näringslivets självreglering. Detta som en effekt av att den lagstiftning som reglerar hållbarhetsredovisning bygger på så kallad principbaserad (PBS) samt riskbaserad styrning. Innebörden av sådan lagstiftning är att Direktiv 2013/34/EU öppnar upp för flera olika aktörer att delta i utvecklandet av riktlinjer och branschstandarder. Direktivet ger näringslivet stor flexibilitet att upprätta riktlinjer på området hållbarhetsredovisning. Med anledning av de många aktörerna, delaktiga i att reglera hållbarhetsredovisning, uppstår det ett gap mellan den tvingande lagstiftningen och så kallad soft law. För att förstå vilken effekt lagstiftningen har haft i praktiken och om syftet med lagstiftningen har uppnåtts/uppnås ska följande fråga besvaras: Hur samspelar den nuvarande lagstiftningen med de normer och riktlinjer som reglerar hållbarhetsredovisning? Rent juridiskt är det intressant att studera detta sätt att reglera då det belyser eventuell problematik med PBS samt riskbaserad styrning. Analysen visar på att de olika aktörernas syften och incitament med reglering av hållbarhetsredovisning kan skilja sig åt. Detta kan skapa problematik med informationens trovärdighet och användbarhet vilket sedermera riskerar att underminera lagstiftarens syfte med den tvingande lagstiftningen.