Skogsbrukets klimatanpassning - En analys av skogsvårdsförfattningarna ur ett klimatanpassningsperspektiv

Sammanfattning: Klimatförändringar framhålls som vår tids stora ödesfråga. En global temperaturökning kommer att få långtgående och svåröverskådliga effekter på hela världen. I denna uppsats krymps dock perspektivet en aning, och fokuserar på hur klimatförändringarna påverkar det svenska skogsbruket. Genom att betrakta den svenska skogsvårdslagen med tillhörande förordningar och föreskrifter ur ett klimatanpassningsperspektiv, söker denna uppsats svara på frågan om skogsvårdslagen är utformad på ett sådant sätt att den långsiktigt kan skydda skogsproduktionen mot klimatförändringarnas följdeffekter. En tvärvetenskaplig studie som hämtar material från både klimatologin, samhällsvetenskaperna och rättsvetenskapen har genomförts. Givet den prognosticerade klimatutvecklingen i Sverige, står skogen för ett antal nya och förstärkta hot inför framtiden. Dessa inkluderar bland annat en ökad sårbarhet för stormar med fler och värre stormfällningar som resultat, och en ökad utsatthet för svampangrepp. Skogsbrukets adaptiva kapacitet, d.v.s. dess potentiella förmåga att anpassa sig till effekterna och påverkan från ett förändrat klimat, har också undersökts. Syftet med detta är att se om skogsvårdsförfattningarna stärker skogsbrukets adaptiva kapacitet, eller om dagens reglering ökar sårbarheten för skogsbruket. Resultatet är tvetydig. Skogsvårdsförfattningarnas flexibla lagstiftning, som i stort bygger på rådgivning och förändringar av föreskrifter, gynnar den adaptiva kapaciteten hos skogsbruket då den lät anpassas efter nya förhållanden. Dock saknas idag bestämmelser för åtgärder som är avsedda att minska utsattheten för vissa stressfaktorer inom skogsbruket. Den ökade avregleringen inom skogsbruket på 1990-talet har fått till effekt att lagstiftning inte är det huvudsakliga styrmedlet inom skogsbruket, vilket också gör det svårare att tillse regelefterlevnad och lägga sanktioner. Slutsatsen denna uppsats når är att dagens skogsvårdsförfattningar inte är ändamålsenligt utformade för att skydda skogsproduktionen mot de framtida klimatförändringarna, och att förändringar måste vidtas för att skapa en mer klimatanpassad lagstiftning.