Reciprok undervisning - några elevers erfarenheter. En kvalitativ studie kring ett långsiktigt arbete med läsförståelsestrategier.

Sammanfattning: Abstract Titel: Reciprok undervisning – några elevers erfarenheter. En kvalitativ studie kring ett långsiktigt arbete med läsförståelsestrategier. Författare: Susanne kristensen Typ av uppsats: Examensuppsats (15 hp) Handledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Lotta Anderson Program: Specialpedagogprogrammet 90 hp Datum: 2015-05-20 __________________________________________________________________________ Syfte: Det primära syftet med denna studie är att bidra med kunskapsutveckling om Reciprok undervisning genom att analysera, tolka och förstå några elevers erfarenheter av ett långsiktigt och metodiskt arbete med Reciprok undervisning. Det sekundära syftet är att undersöka hur några pedagoger som undervisar eleverna idag resonerar kring elevernas läsförståelse. Preciserad frågeställning: Hur ser eleverna på läsförståelse och på arbetet med Reciprok undervisning? Hur läser eleverna nya mer avancerade texter idag? Hur värderar och tänker eleverna kring sin egen läsförståelse idag? Hur upplever några undervisande pedagoger elevernas förmågor inom läsförståelse idag? Teoretisk ram: Denna studie vilar på Vygotskijs (2010) sociokulturella teorier som utgår ifrån det lilla barnets lust att lära som grundar sig på imitation och att människan lär och når sin proximala utvecklingszon i samspel med varandra. I studien hänvisas också till Bruner´s (2006) kognitiva teorier och KASAM (Antonovsky, 2011), self-determination theory och det receptionsteoretiska perspektivet (Iser, 1978). Metod: Studien vilar på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer i 6 fokusgrupper som utgörs av 25 elever och 2 pedagoger. Resultat och analys: Eleverna menar att det metodiska arbetet bidragit till glädje inom ämnet vilket genererat ett intresse som i sin tur skapat intrinsic motivation. Utifrån analysen har det lett till att de blivit aktiva läsare. Läsförståelse handlar för eleverna mycket om att skapa inre bilder. Efter två år av metodisk undervisning läser och förstår eleverna texter genom strategin att ställa frågor och reda ut oklarheter (Palincsar & Brown, 1984), samt att det bildstöd som tidigare använts i undervisningen numer finns inom dem och används i mötet med nya texter. Eleverna har idag en större tro på sig själva och närmar sig critical literacy genom kritiskt kunna granska texter och argumentera för sina åsikter vilket gynnas av ett tryggt klassrumsklimat. Pedagogernas uttryck korrelerar väl med elevernas egna uppfattningar, men jämförelsevis läggs mer vikt vid den gynnsamma lärandesituation som blir mellan eleverna allt eftersom guided practise (Palincsar & Brown, 1984) får mindre utrymme. Kunskapsbidrag i relation till vad som redan beforskats: Tidigare forskning har i stor utsträckning fokuserat på kvantitativa resultat i form av mätningar i läsförståelse. I motsats bidrar denna studie med elevers upplevelse av Reciprok undervisning som kan verka som inspiration för andra pedagoger att börja arbeta med läsförståelsestrategier eller att utveckla redan påbörjat arbete. Specialpedagogiska implikationer: Det gemensamma arbetet i grupp har upplevts som positivt där alla kan delta och utvecklas i sin egen takt. Det gäller alla elever oavsett möjligheter vilket innebär att specialpedagogiken bör flytta in i klassrummet. Hands on activity stimulerar många sinnen och gynnar alla elever och dess olika behov. Specialpedagogens roll är att bidra med kompetensutveckling inom ämnet, samt i sitt uppdrag fylla en funktion i att handleda, stötta och vara rådgivare.