Ljuskällors påverkan på teckensnitts läsbarhet

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att granska hur olika typer av teckensnitts läsbarhet på trycksaker påverkas av i vilken typ av ljuskälla de avkodas. Detta har undersökts genom att utföra en kvantitativ studie bestående av en förstudie följt av ett experiment. I experimentet undersöktes testpersonernas läsförmåga av olika typer av teckensnitt i olika typer av ljuskällor. Studien har berört teorier inom ämnena Ljuslära och ljuskällor, Ögats funktion och ljusuppfattning, Text och typografi samt Läsbarhet och lättläslighet. Studiens avgränsningar bestod av att de tre vanligaste teckensnittsklasserna seriff, sanseriff och script har undersökts i de vanligaste ljuskällorna i Sverige representerade av raka lysrör, LED-lampa och stearinljus. Förstudien bestod av att identifiera vilka ljuskällor och teckensnitt som skulle användas i studien tillsammans med att ta fram läsmaterial som användes under experimentet. Testdeltagarna bestod av personer i åldrarna 20–30 år som studerade på Linköpings Universitet. Experimentet bestod av att 24 testpersoner fick läsa texter i de olika teckensnitten och ljuskällorna som identifierades i förstudien. Data insamlad från experimentet analyserades genom att använda statistisk analys, med hjälp av verktyget ANOVA med ett kompletterande post-hoc-test, för att fastställa ett resultat. Resultatet av studien visade att det fanns en signifikant skillnad i läshastighet mellan läsmaterialets meningslängder, där de korta läsmeningarna lästes signifikant snabbare än mellanlånga och långa läsmeningar och mellan lästes snabbare än långa läsmeningar. En signifikant interaktion mellan teckensnittsklass och ljuskälla kunde också identifieras för teckensnittsklassen sanseriff. Interaktionen visade att sanseriff lästes snabbare i LED-lampa än i de andra ljuskällorna. Genom en enkät uttryckte även testpersonerna att de upplevde skillnader i läsning mellan de olika teckensnitten, ljuskällorna och kombinationerna mellan dessa faktorer. Slutsatsen av denna studie presenterade att ljuskällor i sig inte hade en signifikant påverkan på texts läsbarhet, men teckensnitt hade en tydlig påverkan på en texts läsbarhet. Studien visade även att kombinationen av teckensnitt och ljuskälla har en påverkan på testpersonernas läshastighet. Testpersonerna uttryckte att de upplevde att läsbarheten påverkades av ljuskällorna och teckensnitten mer än vad experimentets resultat visade. Det talar för att kombinationen av ljuskällor och teckensnitt har en större påverkan på läsarnas sensoriska uppfattning av textens lättläslighet än textens faktiska läsbarhet. För vidare studier rekommenderas det att undersöka hur stor effekt ögats synförmåga har på avkodandet av teckensnitt i olika typer av ljuskällor genom att öka antalet testpersoner och ta in närsynthet, långsynthet och ålderssynthet som faktorer. Större kontroll av ljuskällorna och användandet av ljusmätarutrustning rekommenderas också för tydligare granskning av ljuskällorna.