Hantering av immateriella tillgångar – En studie ur ett bankperspektiv

Sammanfattning: Problem: Hur arbetar olika banker med att särskilja immateriella tillgångar med begränsad nyttjandetid från goodwill och finns det skillnader mellan hur detta tillämpas i praktiken före och efter införandet av IFRS 3? Vad finns det för problem vid behandling av immateriella tillgångar? Syfte: Denna studie har till syfte att studera hur företag har anpassat sig till de nya reglerna IFRS 3. Metod: Studien består av en empiri- och en litteraturinsamling. Empiri-insamlingen genomfördes med hjälp av en intervju, granskande av årsredovisningar och e-postfrågor som skickades till representanter hos de tre undersökta bankerna. Litteraturinsamlingen består av artiklar, broschyrer och böcker. De inhämtades från databaser och biblioteket på Mälardalens högskola. Resultat och Slutsats: Innan IFRS 3 behandlade de undersökta bankerna immateriella tillgångar relativt olika, men i och med införandet blev de mer lika varandra. Detta betyder att IASB har kommit en bit på väg vad gäller harmoniseringen mellan företag, åtminstone vad gäller de undersökta bankerna. För att komma längre i harmoniseringsprocessen krävs det att de får större förståelse för vikten av att immateriella tillgångar redovisas på rätt sätt.