Kvalitet i skolan : Betyder höga meritvärden att man har en skola med hög kvalitet?

Sammanfattning: Studiens syfte är att kartlägga attityder och mönster i uppfattningar om begreppen kvalitet, mätning och systematiskt kvalitetsarbete. Studien svarar på frågan vilka uppfattningar det finns hos nyckelpersoner i skolans utvecklingsarbetes runt begreppen kvalitet och mätning i förhållande till skolutveckling. Studien svarar också på om uppfattningarna kan leda till svårigheter eller problem utvecklingsarbetet att förbättra skolans kvalitet. Undersökningen är kvantitativ och har genomförts genom en webbenkät som riktades mot förstelärare och skolledare i grundskola och gymnasium. Studiens resultat visar mönster som har gemensamma drag med den utvecklingsform som benämns effektiva-skolor-modellen. Där ses mätvärden som viktiga och med dem som utgångspunkt söker man en ”best practice” som är generaliserbar för skolan. Studien visar också mönster som överensstämmer med skolutvecklingsmodellen där bedömningar av utbildningens kvalitet har fler utgångpunkter än mätvärden. I samma mönster finns upp-fattningar som värdesätter kollegiets betydelse för utveckling och överensstämmer med en verksamhetsinriktad skola.    Studien pekar på problem med att skolor drivs av mätfokus och lägger stor del av sin tid och energi på processer som tar resurser från kärnverksamheten. Andra problem är upplevda svårigheter i att bedöma utbildningens kvalitet samt upplevda svårigheter att få analysen att generera förbättringar av utbildningens kvalitet. Samma mönster visar och att mätning väger tyngst och är viktigast i utvärderingsarbetet. Resultaten kan användas för långsiktiga strategier runt kompetensutveckling samt för att hantera svårigheter i det systematiska kvalitetsarbetet.