"Det känns som att det är där vi måste vara, annars blir vi irrelevanta" : En kvalitativ studie av publikutveckling inom värmländsk scenkonst

Sammanfattning: Sammanfattning Publikutveckling är ett paraplybegrepp inom den offentliga kultursektorn som blivit alltmer uppmärksammat de senaste åren. Det märks inte minst genom Kreativa Europas studie Audience Development – How to place audiences at the centre of cultural organisations, som presenterades 2017. Samtidigt är begreppet komplext och på många håll finns en osäkerhet kring hur publikutveckling bäst kan tillämpas. Sett ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv berör publikutveckling alltifrån strategisk kommunikation, PR och marknadsföring till interaktiva satsningar och olika digitala lösningar. Denna studies fokus ligger på regional nivå och avgränsas till scenkonstområdet i Värmland. Syftet med studien är att belysa publikutveckling genom att försöka reda ut vad som innefattas i begreppet sett ur ett regionalt perspektiv. Syftet är även att undersöka vilka möjligheter eller utmaningar som den regionala scenkonsten upplever i sitt praktiska arbete kopplat till publikutveckling. Vidare syftar studien att problematisera begreppet genom att anta ett sociologiskt perspektiv med hjälp av Bourdieus sociala teori. För att uppfylla syftet söker studien svara på tre frågeställningar: Hur ser de värmländska scenkonstverksamheternas upplevelse och användning av publikutveckling ut? Vilka slags möjligheter och fördelar ser den värmländska scenkonsten i sitt arbete med publikutveckling? Vilka slags utmaningar och problem ser den värmländska scenkonsten i sitt arbete med publikutveckling? Studien antar en abduktiv forskningsansats med kvalitativ metod. Studiens empiri genereras genom kvalitativa samtalsintervjuer med totalt åtta respondenter från fyra olika värmländska scenkonstverksamheter. Det empiriska materialet analyseras i relation till tidigare forskning och teori. Analysen av resultatet presenteras i tematiserad form främst i relation till Kawashimas (2000; 2006) kategorisering av publikutveckling i typerna: audience education, taste cultivation, extended marketing och outreach. Studiens resultat diskuteras även utifrån Bourdieus (1984; 1991) teoretiska begrepp sociala fält, symboliskt kapital, habitus, distinction och doxa. Studiens slutsatser visar att scenkonsten i Värmland betonar vikten av att skapa varaktiga relationer med publiken och lyfter kulturens betydelse för ett demokratiskt samhälle. Utmaningar kopplas främst till bristande resurser och avsaknaden av en samstämmighet kring kvalitetsbegreppet. Scenkonsten önskar bland annat att vara en röst i samhällsdebatten, skapa mötesplatser, värna sin konstnärliga frihet och förbättra det kollegiala samarbetet. Nyckelord: publikutveckling, kulturpolitik, scenkonst, PR, Värmland