Projekt främja närvaro - ett skolutvecklingsarbete i tanke och handling

Sammanfattning: Sammanfattning/Abstract Petersen, Anna (2018). Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Genom denna studie ges ett praktiknära exempel på hur skolutveckling på kommunövergripande nivå kan drivas samt vilka faktorer som utifrån processen identifieras som framgångsrika och vilka faktorer som identifieras som hindrande. Studien förväntas bidra till ökad kunskap och förståelse kring vilka faktorer som på systemövergripande nivå leder till varaktig och hållbar förändring med målet att främja närvaron, samt ökad kunskap och förståelse kring hur skolutvecklingsteorier kan bidra till ett konkret skolutvecklingsarbete som leder till hållbar förändring. Syfte och frågeställningar Syftet är att genom att följa upp det skolkommunövergripande projektet främja närvaro synliggöra på vilket sätt projektet fått genomslag i organisationen samt identifiera vilka faktorer, kopplat till skolutvecklingsteorier, som i processen bidragit till systemövergripande varaktiga förändringar, i syfte att främja närvaron. För att kunna få svar på och för att på ett adekvat sätt kunna diskutera mitt syfte utgår jag från följande frågeställningar: • Har attityder och resonemang kring frånvaro/ närvaro förändrats sedan det att projektet startade? • Har det närvarofrämjande arbetet förändrats i praxis sedan det att projektet startade? • På vilket sätt har projektet bidragit till ett kommunövergripande närvarofrämjande arbete och vilka centrala faktorer och förklaringsmodeller kan identifieras? Teori Studien har sin teoretiska utgångspunkt i ett systemteoretiskt perspektiv. Utifrån det systemteoretiska perspektivet betraktas orsakssamband som cirkulära (Öqvist, 2013). Delarna inom systemet påverkar och påverkas av varandra. Delarna inom systemet samverkar för att skapa jämnvikt (Thurén, 2007). Metod Eftersom att jag själv varit delaktig och medvetet och planmässigt påverkat den förändringsprocess som studeras i föreliggande studie, tangerar ansatsen på att vara aktionsforskning. Aktionsforskning är en ansats som tar sin utgångspunkt i praktiken och som präglas mellan ett nära samarbete mellan forskare och praktiker (Lindgren, 2009). För att fånga in olika aspekter och därmed öka möjligheten till att identifiera vilka faktorer i processen som bidragit till varaktiga förändringar användes mixed methods. En stor del av empirin utgörs av de dokument och de fältanteckningar som fördes under projekttiden. Datan utgörs även av semistrukturerade intervjuer samt bearbetning och analys av policydokument. Resultat Perspektiven på skolutveckling är flera och utifrån resultatet av föreliggande studie kan konstateras att det inte finns något enhälligt facit på hur skolutveckling ska bedrivas. Det medskapande perspektivet och den lärande organisationen utgör viktiga förklaringsmodeller till att det närvarofrämjande arbetet på systemövergripande nivå fick fäste i kommunens skolor. Samtidigt utgör denna förklaringsmodell inte ensam hela förklaringen. Trycket utifrån, förändring i kommunikation samt utrymmet för självorganisering är samtliga bidragande faktorer till att det inom delarna skedde en förändring i såväl tanke som i handling. Faktorerna bildar tillsammans den helhet som förklarar anledningen till att det närvarofrämjande arbetet kom att bli en realitet. Specialpedagogiska implikationer Med utgångspunkt i specialpedagogens examensordning utgör skolutvecklingsarbetet en central del i specialpedagogens yrkesroll. Genom sitt holistiska perspektiv och sin erhållna kunskap om skolutveckling och förändringsarbete kan specialpedagogen skapa de förutsättningar som krävs för att målet om en bättre lärandesituation för eleverna ska bli reell. Nyckelord främja närvaro, förändringsarbete i skolan, närvarofrämjande arbete, skolutveckling, utvecklingsarbete i skolan