Riskbedömningsmetoder för fysisk belastning : Vilka används av svenska ergonomer och varför?

Detta är en Magister-uppsats från KTH/Skolan för teknik och hälsa (STH)

Sammanfattning: Idag finns det inom forskningen metoder för fysisk belastning som är validerade och reliabilitetstestade. Forskningsresurser har bland annat lagts ner för att verifiera vilka metoder som är validerade. Dock finns det idag lite forskning om företagshälsovården, vilket gör att det är osäkert vilka metoder som används för att mäta fysisk belastning. Därför är det intressant att undersöka vilka metoder som används idag och hur pass användarvänliga dessa är. I Sverige finns idag en klyfta mellan företagshälsovården och forskning, samtidigt finns inga nationella riktlinjer för vilka metoder som ska användas vilket medför att en uppsjö olika metoder används. Det är först nyligen som forskningsprojekt har startats upp med inriktning på företagshälsovård i Sverige. Därmed saknas det mycket forskning som inriktar sig på företagshälsovården. Syftet är att undersöka vilka riskbedömningsmetoder för fysisk belastning som används av svenska ergonomer samt vilka generella krav användarna ställer på metoderna. I vilken utsträckning känner svenska ergonomer till olika metoder som finns för riskbedömning av fysisk belastning? Varför används/används inte riskbedömningsmetoderna av svenska ergonomer? Vad önskar svenska ergonomer av framtida metoder? De observationsmetoder som ingick i studien valdes ut i samråd med en expertgrupp. Enkäter konstruerades och skickades ut via Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund till ergonomer i Sverige. De viktigaste slutsatserna blev: AFS 1998:01, KIM - skjuta, dra samt KIM - lyfta, hålla, bära är de tre mest använda metoderna bland ergonomerna i undersökningen Arbetsmiljöverket har högt inflytande över vilka metoder som används, då många går efter deras rekommendationer vid val av metod. Utbildning är den enskilt viktigaste faktorn för att sprida kunskap om metoder. Att kunskap saknas är den vanligaste orsaken till att metoder inte används. Respondenterna önskar mer vetenskaplig testning av metoder för att kunna arbeta evidensbaserat. Metoder med kundfokus efterfrågas av respondenterna, liksom datorbaserade metoder.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)