Maskulinitetens förändrade former

Sammanfattning: Abstract Under de senaste tvåhundra åren har maskuliniteten fått nya hegemoniska former och frågan är hur detta har påverkat konstruktionen av maskuliniteter? Maskulinitet påverkas och förändras bland annat av förändrad arbetsmarknad samt den höga skilsmässofrekvensen. Synen på mannens maskulinitet har förändrats över tid, den traditionella mannen som anses vara känslokall och ansvarsfull familjeförsörjare har tagit nya former. Mannen ska vara känslomässigt engagerad och fysiskt nära i familjeomsorgen. Jämställdheten har bidragit till att manligheten har formats och förändrats på olika sätt, men den förutfattade meningen om hur en ”riktig karl” ska vara finns fortfarande kvar. Detta ideal är något många män vill leva upp till, men kraven har format fler osäkrare män. Det finns en rad olika förväntningar på männen och kraven blir allt högre och svårare att uppnå. Detta kan resulteras i att männen blir rädda för att inte kunna leva upp till de krav som formar det maskulina idealet. Det övergripande syftet med uppsatsen är att genom en grupp unga mäns beskrivningar och reflektioner kring maskuliniteter relaterat till sina egna liv problematisera området konstruktionen av maskuliniteter. Bakgrunden innehåller en särskiljning och en definiering av begreppen maskuliniteter och manlighet. Här behandlas bland annat delar av Tomas Johansson, Antony Giddens och Tomas Ziehes teorier om faktorer som påverkar konstruktionen av maskuliniteter. Dessa faktorer berör socialisation och könsroll, familje- och arbetssituation, sexualitet och kroppsidealets förändring. Studiens teoretiska ansats utgörs av R.W Connell teori om den hegemoniska maskuliniteten och genushierarki. Här beskrivs genus som struktur av social praktik samt relationer mellan olika maskuliniteter. Connells genushierarki presenteras utifrån följande begreppsordning: Hegemonisk maskulinitet, underordnad, delaktighet och marginalisering. Studiens metodologiska ansats är hermeneutisk och utgör grunden för den empiriska datainsamlingen som tillämpas i kvalitativ art med tolv semistrukturerade intervjuer. Urvalet är strategiskt och består av tolv unga män i åldrarna 22-26 år. I studien deltar sex unga män som lever i samboförhållanden och sex unga män som är singlar. Detta var ett medvetet val för att se om det råder någon skillnad i deras reflektioner kring konstruktionen av maskuliniteter. I resultatet framgick det att manlighet är förknippat med styrka, trygghet samt en god självkänsla. Informanternas tankar om framtida familjeliv var delade. Vissa informanter tyckte att det var självklart att lyfta fram sin kvinna i karriären genom att stanna hemma och ta hand om hus och barn. För två av informanter skulle en sådan livssituation kännas som ett nederlag för deras manlighet då de anser att kvinnans plats är att vara hemma med familjen och mannens att arbeta och tjäna pengar. Att vara arbetslös och leva på bidrag ansåg samtliga informanter ha en negativ påverkan på deras manlighet. I analysen framgår det att informanterna har en överensstämmande bild med Connells teorier kring maskuliniteter. Synen på maskuliniteter har fått en modernare form och informanternas konstruktion överensstämmer bättre med en kombination av teoretikerna Connell, Johansson, Ziehe och Liljeströms teorier om maskuliniteter. Vår slutsats är att Connells teori känns lite föråldrad men synsättet finns fortfarande kvar. Samtliga informanter beskriver en ”riktig karl” i likhet med Connells teori men när de talar om sin egna konstruktion kunde vi urskilja en annan form av maskuliniteter. Vi kunde konstatera att informanter var känslomässigt engagerade samt att de upplever rädsla inför de krav som finns.