Ett offer för omständigheterna - En undersökning av hur kriminella kvinnor bedöms i straffprocessen
Sammanfattning: Vad är det som gör att man begår ett brott? Vad är det för slags person som begår ett brott? Kriminella personer har alltid varit ett intresse för forskning och allmänheten. Det finns förutfattade meningar om hur en kriminell person ser ut eller beter sig. Samtidigt finns det en lika tydlig bild av hur en kvinna eller man ska se ut eller bete sig. En kriminell kvinna går emot alla förväntningar medan en kriminell man inte gör det. Den här uppsatsen har undersökt hur domstolen bedömer kriminella kvinnor som har begått allvarliga våldsbrott. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur kriminella kvinnor bedöms av domstol jämfört med varandra beroende på hur väl man uppfyller rollen av att vara kvinna. För att kunna göra detta har en litteraturstudie och en brottmålsanalys genomförts. Genom uppsatsen har ett genusrättsperspektiv använts för att kunna belysa att det finns en skillnad mellan könen samt en feministisk analys för att lyfta skillnaden genom den kriminella kvinnans erfarenhet. Vidare har två teser använts för att se skillnaden kvinnor emellan, om de antingen behandlas mildare genom ridderlighetstesen eller om de får ett hårdare straff genom onda kvinnan-tesen. Genom litteraturstudien undersöktes olika stereotypiska egenskaper som sedan användes vid brottmålsanalysen. Sådant som var ”typiskt” manligt eller kvinnligt noterades vid domstolens bedömning. Om en kvinna sedan tidigare hade upplevt våld i nära relation bedömdes hon uppleva ”the battered woman syndrom” som tillskrev henne vissa egenskaper som sedan var svåra att bli av med. Det fanns en tendens att bedöma kvinnor som offer baserat på deras livssituation eller andra omständigheter. Om hon hade ”the battered woman syndrom” blev det en ytterligare faktor som tog bort en del av hennes skuld till gärningen. Detta har sedan visat sig i brottmålsanalysen, som är baserad på elva stycken brottmål. Det fanns en skillnad vid bedömning av kriminella gärningspersoner beroende på deras kön. Det finns en benägenhet att försöka förklara den kvinnliga gärningspersonens handling jämfört med den manlige där man snarare accepterar vad det är som har hänt. Dock behöver inte detta betyda att det inte finns andra rättsfall som visar på en annorlunda rättstillämpning, eftersom studien bara har undersökt elva brottmål.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)