Levnadsberättelsens användning inom omvårdnad till äldre personer med demenssjukdom på särskilt boende - ur ett sjuksköterskeperspektiv

Sammanfattning: Bakgrund: När en person med demens inte längre kommer ihåg sitt levda liv, kan oro och ångest uppstå. Ett sätt att lindra är att stödja identiteten genom kunskap om personens levda liv. Personal kan genom tillgång till levnadsberättelsen arbeta identitetsstärkande och personcentrerat. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter kring användandet av levnadsberättelsen inom omvårdnad av äldre personer med demenssjukdom på särskilt boende. Metod: Data inhämtas genom en semistrukturerad intervjustudie med kvalitativ ansats, nio sjuksköterskor som arbetade på särskilt boende deltog. Resultatet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelse var att ett helhetsperspektiv av personens levda liv med tillgänglig och meningsfull information från levnadsberättelsen kan ge vård och omsorgspersonal möjlighet att arbeta personcentrerat. Konklusion: Sjuksköterskan behöver information från levnadsberättelsen för att få ett helhetsperspektiv i omvårdnaden.