Matematik i förskoleklassen : Lärares didaktiska val med fokus på vad och hur, samt grunder för deras val

Sammanfattning:

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring vilken matematisk verksamhet som förekommer i förskoleklassen, samt hur detta ter sig i förhållande till tidigare forskning om vad som kan anses vara en god grund för barns kommande matematiska utveckling i grundskolan. Detta syfte uppfylls genom att besvara frågorna: vilket matematiskt innehåll väljer de deltagande lärarna att arbeta mest med, hur väljer de deltagande lärarna att arbeta med det matematiska innehållet, samt på vilka olika grunder vilar de deltagande lärarnas val av matematiskt innehåll och metod?

Vår studie grundar sig på en tidigare litteraturstudie där nationell och internationell forskning granskats. Både vår litteraturstudie och empiriska studie vilar på en önskan om att få en uppfattning om vad som kan anses vara en god grund för barns kommande matematiska utveckling. I vår empiriska studie utgår vi från en positivistisk syn på kunskap, därför användes en kvantitativ metod för att samla in data. Vi ville kunna dra logiska slutsatser utifrån den fakta som den insamlade och analyserades datan försett oss med. Urvalet av respondenter begränsades till verksamma förskoleklasslärare från fyra mindre kommuner i Sverige. Datainsamlingen bestod av ifyllandet av en enkät. Antalet respondenter som deltog i undersökningen var 41 stycken. Analysen av resultatet visade att majoriteten av respondenterna främst valde att arbeta med matematiskt innehåll som innefattas i området taluppfattning och tals användning. De områden som generellt var mer förekommandei respondenternas matematiska verksamhet var taluppfattning och tals användning, geometri, samt problemlösning. Således var algebra, sannolikhet och statistik, samt samband och förändring mindre förekommande. Angående val av metoder i arbetet med det matematiska innehållet visade analysen av resultatet att flest respondenter främst använder sig av lärarledda samlingar. Många använder sig också av leken och fångar matematiken i vardagshändelser. Ett färre antal respondenter använder sig även av gruppaktiviteter och läromedel. Flest respondenter angav att de stödde sin matematiska verksamhet på kursplanen i matematik och den egna erfarenheten. Inte lika många respondenter angav att de stödde sin verksamhet på beprövad erfarenhet eller forskning. Några respondenter angav även att de stödde sin matematiska verksamhet på de läromedel.

Den slutsats som dras utifrån denna empiriska studie är således att den matematiska verksamhet som bedrivs i förskoleklass idag är av varierande slag. Generellt verkar det ändå som om barn i många av dessa förskoleklasser får en relativt god grund att stå på inför den matematiska verksamheten i grundskolan. Dock får de inte en likvärdig grund att stå på inför grundskolans matematikundervisning.