EN SVENSK VARIANT AV BEPS-PROJEKTETS ÅTGÄRD 4 : En komparativ studie av hur OECD:s föreslagna ränteavdragsbegränsningsreglering bör utformas i Sverige utifrån artikel 4 i EU-kommissionens förslag till direktiv mot skatteundandraganden, det alternativa för

Sammanfattning: Efter att Industrivärden-domarna meddelats i slutet av 2007 stod det klart att det var godtagbart för koncerner att skatteplanera med hjälp av rätten till avdrag för lånekostnader som föreskrivs i inkomstskattelagens (1999:1229, IL) 16 kap. 1 §. Eftersom lagrummet inte ställer några krav på att den uttagna räntan beskattas kunde koncerner, via lån mellan koncernbolagen, framkalla en lägre beskattning genom att strategiskt välja att inte beskatta uttagen ränta men erhålla avdrag för räntekostnader. Detta resulterade i att ett förslag till lagstiftning i form av ett avdragsförbud hastades fram under sommaren 2008 och började tillämpas redan den 1 januari 2009. När bestämmelserna omsattes i praktiken klargjordes att lagrummens flertaliga subjektiva rekvisit vållade en stor osäkerhet. Bestämmelserna reviderades under 2013, men man lyckades inte avhjälpa tillämpningssvårigheterna. Efter en lång granskning av EU-kommissionen inleddes under 2015 därutöver ett formellt överträdelseförfarande mot Sverige eftersom reglerna befanns avskräcka företag från etablering. Parallellt med detta så har företagsskattekommittén efter tre års utredningar presenterat ett förslag på ett nytt regelverk för ränteavdrag. Eftersom detta ansågs vara unikt och internationellt frånvändande ombads emellertid kommittén att arbeta om förslaget med fokus på en resultatbaserad modell. Samtidigt har Sverige varit med och tagit fram en ny modell för ränteavdrag inom ramen för BEPS-projektet, och under 2015 antagit denna inom ramen för BEPS åtgärdsplan 4. Idag befinner sig Sverige således i en situation där det finns begränsningsregler för ränteavdrag som är hårt kritiserade och nu också anmälda som fördragsstridiga av EU-kommissionen. Samtidigt håller regelverket på att omarbetas av FSK som ombettsatt föreslå internationellt vedertagna regler till 2017. Samtidigt kan det antas att Sverige kommer införa en variant av OECD:s modell som föreslås i BEPS åtgärdsplan 4eftersom det inte gjorts några reservationer vid antagandet under 2015. Mot bakgrund av detta behöver såvitt författaren kan bedöma de nuvarande ränteavdragsbegränsningsreglerna ersättas av de lagstiftningsåtgärder som man tillsammans med OECD arbetat fram i BEPS-projektets åtgärdsplan 4. Särskilt med beaktande av att EU nu också officielltställt sig bakom en implementering av åtgärdsplanen genom förslag till direktiv mot skatteundandraganden som skickades på remiss till medlemsstaterna under januari 2016.Syftet med den här framställningen är därför att utreda olika möjliga utformningar av BEPS åtgärdsplan 4 4, för att utifrån dessa utvärdera en lämplig svensk variant.Därmed ska arbetet utreda regelmodellen i åtgärdsplan 4 genom en beskrivning av BEPS slutliga åtgärdsrapport 4 och en analys av vilka delar som måste införas i Sverige. För att kunna utvärdera hur de delar av åtgärdsrapport 4 som måste införas i Sverige lämpligast ska utformas behövs därefter en beskrivning av artikel 4 i EU-kommissionens förslag till direktiv mot skatteundandraganden, det alternativa förslaget i företagsskattekommitténs slutbetänkande från 2014, och de tyska och finska begränsningsreglerna för ränteavdrag samt slutligen en jämförelse av olika fördelar och nackdelar i dessa utformningsvarianter. Vid en granskning av detta material har författaren funnit att en svensk OECD-modell lämpligast bör innehålla följande komponenter 1) avdrag upp till ett belopp motsvarande ränteinkomster 2) avdrag för de därutöver räntebetalningarnatill ett belopp motsvarande 30 procent av företagets resultat beräknat enligt EBITDA eller ett maximalt avdragsbelopp, beroende på vilket som är högst 3) Kvittningsrätt av negativa och positiva avdragsutrymmen på koncernnivå 4) rullning av negativa räntenetton, dock längst till och med det 6 året efter att nettoräntebetalningen uppstod.