Beståndsutveckling efter krankorridorgallring i unga täta bestånd

Sammanfattning: Studien är en uppföljning av beståndsutvecklingen, fyra år efter ut-läggning, i en försöksserie där krankorridorgallring (KKG) jämförs med konventionell röjning/gallring i unga täta bestånd. Röjning och KKG jämförs i yngre och lägre bestånd (medel/dominerande höjd 4/9 m) medan höggallring med KKG jämförs med konventionell selektiv gallring och låggallring med KKG i äldre och högre bestånd (me-del/dominerande höjd 5/10 m). Försöken lades ut i tre områden, ett i norra Sverige, ett i mellersta Sverige och ett i södra Sverige. Denna studie är en första revision av försöken. I 4/9-bestånden var medels-tamsvolym, brösthöjdsdiameter och medelhöjd signifikant något lägre efter KKG jämfört med röjning, främst beroende på att fler stammar, speciellt i lägre storleksklasser, lämnas efter KKG. Inga övriga träd-variabler visade på signifikanta skillnader mellan olika försöksled i de analyserade beståndstyperna. Inte heller förekomsten av skador skiljde sig signifikant mellan behandlingarna. Skador var vanligare i de lägre diameterklasserna och den vanligaste förekommande skade-typen var toppbrott. Med Heureka analyserades utfall av virke och ekonomi under en omloppstid, fram till och med första åtgärd samt senare. Analysen visade att KKG, i jämförelse med konventionell röj-ning, kan ge ett tydligt positivt netto och nuvärde direkt i samband med åtgärden. Vid jämförelse för en omloppstid är skillnaderna i eko-nomi relativt små mellan de olika jämförda alternativen. Olika typer av KKG-metodik gav dock högst nuvärde vid den av Sveaskog valda räntenivån (2,59 %) oavsett försökslokal. Den ekonomiska fördelen för KKG jämfört med konventionell röjning, direkt när åtgärden görs, kan fungera som en motivation för skogsägare att bli mer aktiva i sin skogsskötsel.