Experimentell undersökning av alternativ värmeisolering och luftflödesbegränsning : en jämförelse av konventionella och alternativa isoleringsmaterials värmeflöde och studie av lerkliningens inverkan på lufttätheten för väggar

Detta är en M1-uppsats från Högskolan i Gävle/Avdelningen för bygg- energi- och miljöteknik

Sammanfattning: Byggnadssektorn står för 36 % av utsläppen av CO2 till miljön och ungefär 40 % av världens totala energianvändning. Byggnader med större energieffektivitet och hållbarhet har potential att minska: den slutliga energianvändningen, utsläpp av växthusgaser, materialutvinning och användning av dricksvatten. Det är därför viktigt att utföra åtgärder för befintliga och blivande byggnader samt undersöka alternativa byggnadssätt och material som  kan innebära en minskad energianvändning och en begränsning av miljöpåverkan.   Syftet med denna rapport är att undersöka värmeflödesegenskaperna för sexton olika isoleringsmaterial, av vilka fjorton stycken är mindre vanliga i byggnadssammanhang, samt att undersöka hur luftflödet för ett väggparti förbättras av att den lerklinas på en respektive två sidor. Experimenten för värmeflöde utfördes med hjälp av Hotbox-Coldbox metoden. Boxen i studien hade en kammare som kyldes ner och därmed representerade utetemperatur medan den varma temperaturen i lokalen, som boxen stod i, fick representera ett varmt inneklimat. Väggarna undersöktes med hjälp av värmeflödesmätare och temperaturgivare som placerades på väggytorna. Temperaturgivare placerades även upphängd inuti och utanför boxen för att åskådliggöra luftens temperatur inuti boxen och i lokalen.   Samma box användes för lufttäthetsprovningen, då hopmonterad med en fläkt som drog ut luften med ett undertryck ur boxen och skapade en tryckskillnad som innebar att luftflödet genom väggpartiet kunde beräknas med hjälp av en strypfläns.   Den empiriska studiens resultat för värmeflödesmätningen visar och jämför R-värden, lambdavärden (λ) och U-värden för konventionella och alternativa material. De bästa värmeflödesegenskaperna fick cellplasten, följd av mjuk träfiberskiva och klippt halm. Det isoleringsmaterial som presterade sämst i mätningarna var lerhalmen, men då dess dåliga värden troligen härrör från ett konstruktionsfel bör det vara torv som egentligen har sämst värmeisolerande egenskaper.   Resultaten från luftflödesmätningen visar att en vägg med lerklining på båda sidorna av konstruktionen nästan är 2,5 gånger mer lufttät än en vägg med enbart en yta lerklinad och 3,3 gånger bättre än den vägg som inte alls lerklinats.   De slutsatser som kunde dras av arbetet är att en del av de alternativa materialen (klippt halm och mjuk träfiberskiva) har goda möjligheter att agera som substitut för mer konventionella material under förutsättning att det utförs ytterligare forskning av dem. Det som skulle behöva undersökas närmre är, till exempel, deras fuktegenskaper eftersom naturliga material har en högre fuktkänslighet. Vidare bedöms det att lufttätheten förbättras markant av både en- och tvåsidig lerklining, men att den tvåsidiga är att föredra. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)