’Duktig flicka’ - ett sjukdomstillstånd eller ett nytt kvinnoideal?

Sammanfattning: Sammanfattande diskussion Känslan av ambivalens tycks vara en av de mest påtagliga i upplevelsen av att vara en ’duktig flicka’. Det handlar dels om att vara till lags och leva upp till andra människors förväntningar, samtidigt som att ‘duktigheten’ utgör en stark inre drivkraft som tar den ’duktiga flickan’ någonstans i livet. Viljan av att vara duktig är ständigt närvarande, i allt från att spela tv-spel och skura handfatet inför vännernas besök, till att skaffa sig en bra utbildning och göra spikrak karriär. Att ‘duktigheten’ genomsyrar allting i livet gör att den blir en viktig del av tjejernas identitet och genom prestationer bygger de upp en bild av vilka de själva är som de sedan känner att de vill leva upp till. Detta tycks leda till en rädsla för att misslyckas, genom att det avslöjas att den ’duktiga flickan’ inte är den hon utger sig för att vara, vilket gör att hon väljer att fortsätta prestera för att upprätthålla sin identitet. Att hon bygger sitt värde på prestationer gör att hon aldrig känner sig tillräcklig och hon drivs framåt av känslan av att det alltid går att göra lite mer. Detta följs av ett sökande efter andra människors beröm och slutgiltig bekräftelse på att hon presterat nog, vilket skapar ett beroende. I jakten på detta knark höjer hon ständigt sin egen ribba för att bevisa för sig själv och omgivningen att hon faktiskt kan göra lite mer och därmed förtjänar ett större erkännande. Hos tjejerna finns upplevelsen av att de genom sitt kön inte har samma självklara värde utan att de måste ta för sig och prestera mer än killarna i sin omgivning för att få samma grad av bekräftelse. De talar även om att det finns en bild i samhället av hur de som tjejer ska vara och det nya idealet tycks till stor del handla om att vara perfekt på alla områden och innefattar både de traditionellt kvinnliga och manliga egenskaperna. Den ’duktiga flickan’ blir någon som anammar samtliga dessa, i många fall motsägelsefulla, egenskaper, vilket kan tänkas förklara hennes känsla av att aldrig vara tillräcklig. Den samhällsutveckling som sker i stort, som präglas av individualiseringstendenser och en ökad medvetenhet och strävan efter jämställdhet, tycks utgöra en förutsättning för uppkomsten av den ’duktiga flickan’. Det nya idealet säger åt henne att ta för sig och att prestera inom livets alla områden, samtidigt som det inte längre går att prestera nog. Trots detta ideal så har tjejerna genom socialisationsprocessen ändå internaliserat en känsla av den manliga normen. Denna känsla av att ha ett lägre värde och att bli hårdare granskad blir förödande i ett samhälle där det inte finns någon grundtrygghet utan där det är upp till individen att genom val och prestationer bygga sin identitet. En fråga som återkommande har väckts under arbetets gång har varit; finns det några oduktiga flickor? Frågan har inget givet svar men vårt resultat tyder på att den ’duktiga flickan’ är en produkt av den rådande samhällsutvecklingen. Schablonbilden av henne kan ses som det nya kvinnoidealet personifierat och hon går i bräschen för både det individualiserade samhället och jämställdheten. Detta leder oss att tro att den ’duktiga flickan’ utgör ett samhällsfenomen vars utbredning kommer att öka. Snarare än att se ‘duktigheten’ som en tillfällig och ytlig sjukdom som kan och måste botas, borde det vara samhällets skyldighet att uppmärksamma den ’duktiga flickans’ driftighet och faktiskt se henne som den ambitiösa och grymma person hon är.