Den mediala våldtäkten : Kvällspressens rapportering om sexbrott under sommaren 2016

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Journalistik; Södertörns högskola/Journalistik

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida kvällspressens rapportering om sexbrott reproducerar stereotypa könsroller. Det är också att granska hur genusmedveten kvällstidningsjournalistiken är. Då medier besitter en maktposition och har inverkan på människor är det relevant att kritiskt undersöka hur könsrollerna gestaltas och genom det främja både demokrati och den feministiska forskningen. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Yvonne Hirdmans genusteori samt gestaltningsteori som den förklaras av Jesper Strömbäck och Robert Entman. Vidare förklaras nyhetsvärdering och nyhetsurval som ett komplement till förståelse om vad som blir nyheter. Undersökningen har begränsats till två kvällstidningar, Aftonbladet och Expressen, då de är de två största rikstäckande kvällstidningarna i Sverige. I uppsatsen representerar dessa två tidningar kvällspressen överlag. Den tidsperiod som har undersökts är 1 juni 2016 till 31 augusti 2016. Uppsatsen bygger på en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema har utformats och variabler har arbetats fram för att besvara studiens frågeställningar. Variablerna är baserade på tidigare forskning inom fältet för brottsjournalistik. Artiklarna som har undersökts faller inom bestämda urvalskriterier. Resultaten visar att artiklar om sexbrott får lite utrymme jämfört med den totala rapporteringen, trots att ämnen som berör brott och sex ofta prioriteras på kvällstidningsredaktioner. Vidare visar resultaten att offret i de flesta fall är en kvinna och att männen vanligtvis är förövare, och att offret – kvinnan, är den som får störst utrymme och främst får komma till tals. Detta bidrar till att kvinnor får uttala sig mer i sexbrottsrapporteringen, vilket genererar i att sexbrott ses som ett kvinnoproblem. Etnicitet var främst förekommande i beskrivningen av förövaren och gör att hen porträtteras som en stereotyp förövare, i linje med tidigare forskning. Slutsatsen är dock att kvällspressen i vissa aspekter bedriver en någorlunda genusmedveten journalistik, vilket sett till tidigare forskning är en förbättring. Samtidigt måste varje enskild journalist ta ansvar för att inte reproducera en stereotyp bild av sexbrott.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)