I landets intresse - Om riksintressekonflikter i 3 kap. 10 § miljöbalken

Sammanfattning: Vid en avvägning mellan två oförenliga riksintressen enligt 3 kap. 10 § MB ska företräde lämnas åt det intresse som på det lämpligaste sättet främjar en långsiktigt god hushållning. Uppsatsen tar sikte på att analysera vilka fak-torer som är avgörande vid en sådan bedömning. För att en avvägning enligt 3 kap. 10 § MB över huvud taget ska bli aktuell krävs inledningsvis att domstolen konstaterar att det rör sig om en påtaglig skada på två eller fler av de aktuella intressena. För förståelsen av bestäm-melsen analyseras därför även påtaglighetsrekvisitet. Framställningen använder sig av en rättsdogmatisk metod och tar främst sikte på att analysera domstolarnas resonemang vid en konflikt mellan riks-intressen, både när rätten konstaterar att det inte rör sig om en påtaglig skada såväl som när domstolen gör det. Definitionen av påtaglig skiljer sig åt mellan motiven och den redovisade praxisen. Motiven har en väldigt generös definition, medan praxis snarare anser att riksintressets värde ska riskerar att förloras för att det ska anses vara en påtaglig skada. Av det redovisade materialet är det tydligt att det finns en bristande väg-ledning från motiven och domstolarna beaktar följaktligen omständigheter-na i det enskilda fallet utifrån en helhetsbild. Det läggs emellertid stor vikt vid de faktorer som enligt motiven ska beaktas, det vill säga ett samhällse-konomiskt, socialt, ekologiskt och kulturellt perspektiv. Allt som oftast lämnas exploateringsintresset företräde framför bevarandeintresset för att möjliggöra att två intressen i största möjliga mån kan samexistera, istället för att exploateringsintresset helt förloras. Det är även tydligt att det sam-hällsekonomiska perspektivet ges en stor tyngd.