Förstudie till layoutförändring på Volvo CE i Eskilstuna

Sammanfattning: Detta examensarbete behandlar och föreslår förbättringar på kort och på
lång sikt vad gäller layouten av Volvo Construction Equipment Components
AB:s produktionsanläggning i Eskilstuna för transmissions- och
axelkomponenter. Utgångspunkten är att skapa bättre och tydligare
materialflöden. Examensarbetet föreslår för underavdelningen kugghjul och
axlar en blocklayout, vilket innebär att layouten är bestämd till var
maskingrupper ska placeras men ingen detaljplanering är utförd, och
riktlinjer för kommande layoutförändring. Den förslagna blocklayouten tar
hänsyn till en kommande inflytt av härdning och härdverk till
transmissionskomponenternas förädlingsflöde. Examensarbetet använder sig i
stor utsträckning av B Andreasson tillvägagångssätt i Handledning i
verkstadslayout: råd och tips när layouten skall förändras (Bengt
Andreasson, IVF, 1997). Tillvägagångssättet uppdelat i tio delmoment: De
första fyra delmomenten är målsättning och granska nuläget gällande ytor
och maskinresurser. Delmoment fem och sex är att gradera samband mellan
olika delar tillverkningen och även på maskinnivå. Resterande moment är att
först skapa en grov layout som ska analyseras tills en slutgiltig layout
uppnås. Dessutom har exmensarbetet ingått i ett försök att testa och
utprova ett nytt verktyg för layoutarbeten, FactoryCad. Verktyget är ett
påbyggnadsprogram till AutoCad och skillnaden från vanliga tredimensionella
Cadprogram som tex AutoCad är att vanligt förekommande objekt redan finns
klara att använda, som tex ställage, transportbanor mm. (Examensarbetets
faktiska utförande skedde under tidsperioden augusti 2003 till februari
2004.)

Den blocklayout som tagits fram i examensarbetet visar ett tydligare
materialflöde genom att särskilja mjukbearbetning före härdning, och
hårdbearbetning efter härdning, så mycket som möjligt. Vidare bygger
förslaget på att visualisera flödet mer, dels genom att mellanlagringen
sker vid nästkommande operation och dels genom att förädlingen får en
huvudsaklig riktning från råämne till färdig detalj genom hela
förädlingskedjan i produktionsanläggningen. Korsande materialflöden försöks
undvikas i absolut möjligaste mån.

Vid genomförandet av layoutarbetet rekommenderas att mycket kraft läggs på
detaljplaneringen kring varje maskin. Eftersom inga artiklar kommer att
beredas om mellan olika maskiner kommer materialflödet inte bli bättre än
uppdelningen mellan mjuk- och hårdbearbetningen. Vidare rekommenderas att
visualiseringen vid varje mellanlagring förbättras och att en städning
enligt 5S-metoden genomförs både i datorsystemet för Material- och
Produktionsstyrning gällande tider och operationsföljder samt på
verkstadens samtliga lagringsplatser. För vidare utveckling av material–
och produktionsstyrning av transmissionskomponenter rekommenderas att en
strategi arbetas fram som tar hänsyn till kommande projekts påverkan på
vilka tillverkningsmetoder som behövs, volymförändringar dels i variationer
av slutkomponenter och dels i totalvolymens uppgång eller nergång. En
tydligare strategi kommer att hjälpa kortsiktigt, men framförallt
långsiktigt: komponenttillverkningen kommer att vara mer förberedd på
kommande förändringar.