Sjuksköterskans roll i psykiatrisk vård i Sverige ur ett historiskt perspektiv : – en deskriptiv litteraturstudie med kvalitativ ansats

Sammanfattning: Bakgrund: Kunskapen om sjuksköterskans roll i psykiatrisk vård ur ett historiskt perspektiv, är begränsad. Beskrivningen av den psykiatriska omvårdnaden är sparsam, det är därför viktigt att belysa sjuksköterskans omvårdnadsroll i den psykiatrihistoriska utvecklingen i Sverige. Syfte: Att ur ett historiskt perspektiv beskriva psykiatrisk omvårdnad och sjuksköterskans roll i psykiatrisk vård. Design: Deskriptiv litteraturstudie med kvalitativ ansats Metod: Litteratur i form av akademiska avhandlingar, antologier och läroböcker som identifierats via universitetsbiblioteks katalogen Disa. Insamlad data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: På medeltiden ansågs sjukdomen som en förtrollning. Fram till 1800- talet var det prästen som behandlade de psykiskt sjuka. På 1800- talet kom de första centralhospitalen och det var diakonnisor som tog hand om patienterna.1900- talet första hälft arbetade sjuksköterskorna i en ledande befattningar. I mitten av 1900- talet inleddes en ny era i den psykiatriska vården genom inträdandet av psykofarmakan. Sjuksköterskor beskriver sitt arbete att vårda patienterna  som en moder och känslor av hjälplöshet. Slutsats: Omvårdnad av personer med psykisk ohälsa har under århundraden till stor del bedrivits isolerad från övriga samhället. Målet med vården har främst varit att få patienter lugna. Sjuksköterskerollen har befunnit sig i en underordnad ställning gentemot läkare men sjuksköterskorna har varit starka företrädare för vårdavdelningar, ibland i strid med manliga föreståndare utan sjuksköterskeutbildning. Sjuksköterskans roll har upplevts med inslag av att vara värdinna/moder till hjälplöshet av inte kunna hjälp personer med psykisk ohälsa.