Motstånd och Mullvadar En studie om skolstyrning och implementering av de nationella genusmålen (Lpo94) i två skolor i Malmö stad

Sammanfattning: Syftet med denna studie har varit att analysera i vilken utsträckning och på vilket sätt som de nationella genusmålen i den verksamma läroplanen Lpo94 har implementerats i två enskilda skolor i Malmö stad. I och med detta har vi genomfört intervjuer med en utvecklingssekreterare på Barn- och Ungdomsavdelningen och två biträdande rektorer i två valda skolorna. Våra teori har bestått av begreppet ?interpellation? som ett analytiskt verktyg såsom reviderat av Judith Butler (1993) tillsammans med Tom Christensen m.fl:s (2005) tre organisationsteoretiska perspektiv; ett instrumentellt, kultur- och mytperspektiv. Metoderna vi använt oss av är diskursanalys som analysmetod och kvalitativ textanalys och intervjuer (innefattande fallstudier) som arbetsmetoder. Analysen visar att de nationella genusmålen som formuleras i Lpo94 instrumentellt sett existerar i folks medvetanden på kommunal såväl som lokal nivå. Även i det fall där man inte har något medvetet genusarbete så har man tillgång till en genusmässig begreppsapparat. Man har även själv lagt märke till genusmönster på sina skolor. I ett fall har man svårt att bryta ner de uppsatta genusmålen i praxis. Detta kan delvis förklaras av det rådande styrsystemets krav på skolorna att själva tolka genusmålen, samtidigt som man på skolorna saknar den genuskompetens som behövs för att göra en sådan tolkning. Nyckeln till förändring ligger i kompetensutveckling. Men det finns en mängd hinder från att en reell kompetensutveckling och ett förändringsarbete ska ske i stor skala, och de centrala aktörerna som utgör hindret är de som förväntas utföra förändringsarbetet; skolledarna och pedagogerna. Det existerar en förnekelsekultur bland dessa aktörer och de som jobbar med förändringsarbetet använder sig av gräsrotsstrategier för att tackla det motstånd förnekelsekulturen utgör.