Webbtillgänglighet ur ett utvecklarperspektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för informatik och media

Sammanfattning: Webbens centrala position i det moderna informationssamhället kan svårligen ifrågasättas. Men övergången till ett digitalt informationssamhälle kan också innebära problem för en grupp människor i samhället. I takt med webbens tilltagande inflytande i samhället ökar den demokratiska betydelsen av att innehållet är tillgängligt för alla som vill ta del av det, oavsett fysiska och kognitiva förutsättningar. För att underlätta för personer med funktionsnedsättningar att använda internet växte begreppet webbtillgänglighet fram. Trots ämnets ökade relevans har studier konstaterat att webben av idag är behäftad med stora tillgänglighetsbarriärer. Webbutvecklare är dem yrkeskategori som har störst inflytande över webbplatsers tekniska utformning och således ett starkt inflytande över webbens tillgänglighet. Den här studien undersöker varför professionella webbutvecklare inte efterlever standarder och inte skapar tillgängliga webbplatser – trots att en rad uppsättning riktlinjer och verktyg finns tillhands för att åstadkomma detta. Studien följer en interpretativ forskningsansats och bygger på semi-strukturerade intervjuer med fem professionella webbutvecklare. Ett av studiens grundläggande slutsatser är att webbtillgänglighet idag ofta är nedprioriterad aspekt som endast beaktas explicit om beställaren efterfrågar detta. Ett hinder utvecklare möter i arbetet med att skapa tillgängliga webbplatser är således brist på efterfrågan från beställare vilket i sin tur ger begränsade tids- och budgetresurser och affärsmässiga incitament. I de fall där tillgänglighet efterfrågas görs det nästan uteslutande av företrädare från offentliga organisationer vars regelmässiga kontext kräver det. I dessa sammanhang kan otydliga riktlinjer samt otillräckliga kunskaper vara en faktorer som försvårar arbetet med tillgänglighet. WCAG-riktlinjer upplevs av webbutvecklare som alltför omfattande och omoderna vilket medför att riktlinjerna inte fungerar som den stödjande resurs som är avsikten. Dessutom verkar det råda förvirring kring vad som definierar god tillgänglighet och hur en webbplats tillgänglighet ska utvärderas. Avsaknaden av moderna och lättillgängliga riktlinjer tillsammans med tydligt definierade mätpunkter och tillhörande utvärderingsverktyg är ett hinder för utvecklare i arbetet med webbtillgänglighet. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)