To extinguish fires. A comparative study of three different collaboration models in the work of behavior problems

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö högskola/Lärarutbildningen (LUT)

Sammanfattning: Syftet med undersökningen i denna specialpedagogiska uppsats, är att finna variationer och mönster i tre vanligt förekommande samverkansmodeller, som är påtalade i litteratur och i olika pedagogiska sammanhang. Begreppet samverkansmodell är ett eget utformat begrepp som för mig i denna studie innebär att de studerade modellerna kan bidra med komponenter som; samarbete, empati, kommunikation och pedagogiska verktyg till att arbeta med problemskapande beteende. Samverkansmodeller som analyseras är Collaborative problem solving (Greene 2011), Lågaffektivt bemötande (Hejlskov Elvén 2014) och Wiersøes (2004) tolkning av Giraffspråket (Rosenberg 1970). Läsningen ger värdefull kunskap kring modellernas likheter och skillnader, kopplat till special-pedagogiska perspektiv, inkluderings- och tillgänglighetsaspekter, samt organisatoriska förutsättningar. Ambitionen är att studien ska medföra till vägledning för pedagoger och specialpedagoger i att kunna göra sig en uppfattning kring användbara strategier i deras egna organisation. Men också i arbetet med att hantera och inkludera barn med ett problemskapande beteende och på så vis också bidra till arbetet med trygghet, studiero, samt en god skolmiljö som gynnar alla elevers utveckling och lärande. Frågeställningar är följande; Vilka specialpedagogiska förhållningssätt uttrycks i modellerna? Hur kan modellerna förstås utifrån inkluderings- och tillgänglig-hetsaspekter? Vilka organisa-toriska förutsättningar tolkas vara centrala? Studien bearbetas med diskursanalys som teori och metod, vilket innebär att resultatet inte har absolut kunskap, utan endast tolkning av empirin. Slutsatsen är att det råder liknande förhållningssätt kring specialpedagogiska perspektiv, varpå det relationella perspektivet tolkas vara det som sluter samverkansmodellerna samman. Inkluderings- och tillgänglighetsaspekter, visar att samverkansmodellerna kan vara ett bra komplement, speciellt i anslutning till sociala och pedagogiska miljöer, främst kring vikten av demokratiska processer som själv-bestämmande och delaktighet. Men organisatoriska förutsättningar som tid för pedagogen att processa samverkansmodellernas förhållningssätt, dialogiära utföranden och kollegialt lärande krävs, för att kring dessa kunna nå ett framgångsrikt förändringsarbete.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)