Föräldrars inställning till fosterdiagnostik; Vad föräldrar vill veta och vad de väljer att inte veta om sitt ofödda barn

Detta är en Magister-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för hälsovetenskaper

Sammanfattning: Bakgrund: Fosterdiagnostik blir allt vanligare i Sverige. Kvinnor skaffar barn i högre åldrar och risken att få ett barn med en kromosomavvikelse ökar därmed. Syfte : Att belysa blivande föräldrars inställning till fosterdiagnostik, vad föräldrar vill veta och vad de väljer att inte veta om sitt ofödda barn samt i vilken form och omfattning de önskar fosterdiagnostik. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Intervjuerna var semi-strukturerade och analyserades med innehållsanalys. Tio gravida kvinnor och sex män intervjuades individuellt efter de genomgått första runtinultraljudet. Resultat: Inställningen till fosterdiagnostik var i det stora hela positiv. Nyfikenhet att få mer kunskap om sitt barns hälsa var en ofta förekommande anledning till att tacka ja till fosterdiagnostik. Utseende, begåvning och framtida sjukdomar kunde vara bra att veta i vissa avseenden men inte i andra. Deltagarna upplevde ultraljud som en viktig undersökning men önskan att göra kombinerat ultraljud och biokemisk screening var inte en självklarhet. Intersset för invasiva metoder var svagt. Slutsats: Liknande resultat har erhållits i tidigare studier. En viss skillnad sågs i kunskapsnivån bland kvinnor och män avseende olika metoder i den aktuella studien. Kvinnor hade överlag lite mer kunskap. Det fanns även deltagare som hade felaktig kunskap om olika metoder.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)