Hinder och möjligheter för sjuksköterskan att identifiera faktorer som påverkar undernäring hos äldre dementa på äldreboenden : En deskriptiv litteraturstudie

Sammanfattning: Sammanfattning Bakgrund: På grund av att människor lever längre så kommer antal personer med demens också att öka. Med stigande ålder och ökad närvaro av kroniska sjukdomar så som demenssjukdom, blir det även en ökning av undernäringsproblematik hos den äldre befolkningen.   Syftet: Föreliggande litteraturstudies syfte var att beskriva hinder och möjligheter för att sjuksköterskan ska kunna uppmärksamma, förhindra och minimera undernäring hos äldre dementa på äldreboenden. Syftet var också att granska artiklarnas kvalitét utifrån den metodologiska aspekten urval. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv ansats genomfördes baserat på 16 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed, Chinal och Scopus. Resultat: Studien visar att demenssjukdomens tre stadier orsakar nutritionsproblem. Bristande kommunikation och interaktion, utebliven måltidsträning och biverkningar av vissa läkemedel påverkade dementa äldres nutrition på ett negativt sett. Uteblivna bedömningar och bristande utbildning/kunskap hindrar sjuksköterskan att uppmärksamma undernäringar. Sjuksköterskan kan använda sig av mätinstrument till hjälp för att upptäcka undernäring och de med risk för undernäring. Sjuksköterskan kan ändra i miljön samt sätta in hjälpinsatser så som näringsdrycker, så det ska gynna nutritionen bättre. Måltidsträning har visat sig hjälpa personer med demens att minska sina ätsvårigheter och öka i vikt. Näringskunskapen visade sig vara högre bland dem med högre utbildning. Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar på äldreboenden för dementa äldre, har ett ansvar att se till att näringsbehoven blir uppfyllda. Nutritionsvård är ett teamarbete. I en del av sjuksköterskans arbetsområde ingår rollen som ledare, vilket innebär att utbilda och informera övrig vårdpersonal i nutritionsvård. Det finns mycket forskning kring demens och undernäring, men få studier har genomförts utifrån den dementa personens perspektiv. Därför är ytterligare forskning baserat på intervjuer med dementa personer relevant.