Vad avkodningstest mäter, dess samband med gymnasiebetyg och hur andraspråkselever lyckas i avkodningstest

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Linköpings universitet/Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Sammanfattning: Föreliggande studie är kvantitativ och resultatet bygger delvis på sekundärdata från av 256 gymnasielevers slutbetyg i 6 olika gymnasiegemensamma ämnen, samt resultatet av avkodningstestet Djur samma elever utförde först terminen på gymnasiet. Urvalet av elever är de som som fick stanine 1 – 3 på avkodningstestet Djur. Min primärdata bygger på resultat från 17 elever i år ett på gymnasiet, resultat från två olika avkodningstest samt en mätning av deras semantiska ordflödesförmåga. Syftet med min studie har för det första varit att undersöka om olika avkodningstest mäter olika förmågor hos eleverna inom det givna området. Detta gjorde jag genom att undersöka samband mellan två olika avkodningstest och testens samband med semantiskt ordflöde. Sambandet testen emellan var ganska svagt vilket resulterade i en slutsats att olika avkodningstest mäter olika förmågor inom området. Båda avkodningstesten korrelerade däremot starkt med elevernas semantiska ordflödesförmåga, vilket visar på att testen till viss del även mäter elevers ordförståelse. Eftersom viss kritik har framkommit om att avkodningstestet Djur missgynnar elever som läser svenska som andraspråk (SVA) ville jag undersöka om så var fallet. Det gjorde jag genom att på olika sätt jämföra avkodningstestets resultat med elevers resultat som läser svenska som förstaspråk (Sv1). Syftet med detta var att synliggöra om skillnaden finns mellan dessa elevgrupper. Resultatet i min studie visar att SVA-gruppen missgynnas i testet. Gruppen andraspråkselever missgynnas i avkodningstestet och  slutsatser jag kom fram till var att uppmärksamma vad som kan ligga bakom sämre resultat för gruppen; lässvårigheter eller språkliga svårigheter. Syftet med min tredje och sista fråga handlar om att lyfta frågan om vad som påverkar elevers betyg på gymnasienivå. Detta gjorde jag genom att undersöka samband mellan några av elevernas gymnasiegemensamma ämnens betyg och  det avkodningstest som utfördes då de gick sin första termin på gymnasiet. Min studies resultat visade att avkodning endast hade ett mycket svagt till ganska svagt samband med elevernas slutbetyg.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)