Miljöredovisning i svenska företag –En longitudinell innehållsanalys av tre svenska branscher

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Internationella rapporter om människans påverkan på jordens begränsade resurser har avlöst varandra och en växande allmän medvetenhet om företags påverkan har gett upphov till koncept och begrepp som Corporate Social Responsibility. Hållbarhetsredovisningen är idag till största del frivillig, men dess roll kan diskuteras, exempelvis vilken information det är som presenteras av företag och hur omfattande den är. Tidigare forskning visar på delvis motstridiga slutsatser om relevansen hos företags hållbarhetsredovisningar gentemot deras faktiska hållbarhet. Syfte: Att undersöka hur hållbarheten i företags verksamhet presenteras i deras respektive årsredovisningar, med specifik inriktning på miljöperspektivet, och hur denna presentation har förändrats över tiden. Avgränsningar: Uppsatsen har granskat fem svenska företag per bransch i tre branscher, hämtade från Stockholmsbörsens Large cap-lista. Granskningsperioden är begränsad till år 2009-2013. Endast hållbarhetsredovisningens miljöaspekter har beaktats under granskningen. Metod: I studien har en longitudinell innehållsanalys använts för att undersökta miljöinformation i de valda företagens redovisningar. Innehållsanalysen har gjorts utifrån ett indikatorprotokoll som baserats på indikatorer från Global Reporting Initatives G4-ramverk. Resultat och slutsatser: Studien visar att redovisningen av miljöinformation under granskningsperioden 2009-2013 har ökat. Den tydligaste förändringen är att antalet separata hållbarhetsredovisningar ökat under perioden. Även användandet av GRI:s ramverk ökade under perioden. Den vanligaste redovisade miljöinformationen rör växthusgasutsläpp och energiförbrukning. En skillnad i mängd information observerades även mellan de granskade branscherna. Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka redovisningen av information relaterad till Global Reporting Initiatives indikatorer om biologisk mångfald, då specifikt om rödlistade arter (G4-EN14). Gör en studie om tredjepartsgranskningen av hållbarhetsredovisning och vilken betydelse den har. Undersök om information om hållbarhetsfrågor främst ges ut separat eller som en integrerad del i årsredovisningar. Gör en komparativ studie av de tre områdena inom Triple Bottom Line för att se vilken del som det ligger störst tyngdpunkt på i företags redovisningar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)