Tredjemansskador

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Författare: Johanna Nilsson; [2006]

Nyckelord: Skadeståndsrätt; Law and Political Science;

Sammanfattning: Ett skadefall medför ofta förluster för fler personer än den som direkt drabbas av skadan. Vid personskador kan exempelvis den skadades familjemedlemmar och arbetsgivare drabbas ekonomiskt på olika sätt. Även vid sakskador kan fler personer än ägaren drabbas av förluster. Sådana förmögenhetsförluster som uppstår hos en person till följd av någon annans person- eller sakskada kallas tredjemansskador. Huvudregeln i svensk rätt är att tredjemansskador inte är ersättningsgilla. Som motiv till denna restriktiva inställning har framförallt behovet av en begränsning av den ersättningsberättigade kretsen framförts. Om den motsatta regeln gällde, det vill säga om man i allmänhet erkände tredje mans anspråk, skulle skadeståndsansvaret kunna få ett oöverskådligt omfång. Huvudregeln om nekad ersättning har dock inte upprätthållits undantagslöst. I praxis har en princip vuxit fram av innehåll att tredje man kan beviljas skadestånd om denne kan anses ha ett ''konkret närliggande intresse'' knutet till det skadade objektet. Vad begreppet ''konkret närliggande intresse'' egentligen innebär är dock mycket oklart. Möjligheterna till skadestånd torde vara störst när ett avtalsförhållande med den direkt skadelidande föreligger och avtalet direkt rör den skadade saken. Exempelvis anses innehavare av begränsade sakrätter vara berättigade till skadestånd om föremålet för sakrätten skadas. Även nyttjanderättshavare kan i viss mån vara ersättningsberättigade. I vissa fall har skadestånd även utgått när avtalet med en direkt skadelidande endast indirekt rört det skadade objektet genom att avtalsuppfyllelsen hindrats av den initiala skadan. I mycket speciella undantagsfall har tredje man också utan att ha något avtal med en direkt skadelidande ansetts ha ett faktiskt intresse i den skadade egendomen vilket motiverat ersättning. För personskador som lett till döden finns ett lagstadgat undantag i 5:2 1-2p skadeståndslagen. Enligt detta lagrum kan ersättning utgå till efterlevande för kostnader i anledning av dödsfallet samt för förlorat underhåll. I övrigt torde tredje man mycket sällan kunna grunda något ersättningsanspråk i anledning av andras personskador.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)