En funktionell tradition?

Detta är en Master-uppsats från Luleå tekniska universitet/Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik

Sammanfattning: Eftersom svensklärare i hög utsträckning förlitar sig på läromedel i formandet av grammatik-undervisningen bör dess innehåll och struktur ha betydelse för vilka kunskaper som lärs ut. Syftet med föreliggande undersökning är därför att analysera och problematisera hur läromedel för gymnasiets högskoleförberedande kurs Svenska 2 strukturerar de avsnitt som behandlar grammatik. Undersökningens empiriska material består av fem läromedel för gymnasiekursen Svenska 2, vilka analyseras utifrån kvalitativa textanalyser. Undersökningens resultat påvisar att läromedlen präglas av antingen en funktionell grammatik, där grammatiken ses som ett normativt verktyg för skrivandet, eller som en statisk och oproblematiserad begreppskunskap. Vidare påvisas även att många av undersökningens läromedel har brister och är långtifrån alltid helt i överensstämmelse med ämnesplanens mål. Det finns även en betydande skillnad mellan den skolgrammatik som presenteras i undersökningens läromedel och den som språkvetenskapen framhåller. Detta talar för att det är högst centralt att ifrågasätta läromedlens legitimerande funktion. Det som slutligen konstateras är att läromedlen bör komma bort från den traditionella grammatikbeskrivningen, så att lärare kan välja läromedel vars grammatikavsnitt liknar språkvetenskapens.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)