Destinationslandsprincipen och ursprungslandsprincipen -en studie av det EU-rättsliga mervärdesskattesystemet samt de förslag framlagda för dess förbättring

Sammanfattning: EU:s mervärdesskattesystem är idag uppbyggt kring destinationslandsprincipen, vilket innebär att försäljning till annat land inom EU inte påläggs någon skatt. Mervärdesskatt upptas istället i destinationslandet. Detta var till en början tänkt som en övergångs-ordning. Den slutliga ordningen för mervärdesbeskattningens vidkommande var tänkt att baseras på ursprungslandsprincipen, där skatt läggs på även vid gränsöverskridande köp i det land där varan säljs från eller där tjänsten utförs, dvs. dess ursprungsland. Det har gått över 25 år sedan idén först framlades, men ingen förändring har ännu skett. I ljuset av detta stillestånd bestämde sig kommissionen 2011 för att lägga om rodret och istället satsa på att förbättra den rådande destinationslandsprincipen. Denna övergångsordning skall nu istället få permanent status. Denna uppsats syftar att analysera dessa två principer. Detta inte endast utifrån ett juridiskt perspektiv, utan även ekonomiska och politiska aspekter har vägts in i framställningen. Enligt min uppfattning skulle ursprungslandsprincipen, åtminstone på ett principiellt plan, vara det mest gynnsamma för EU. Ett införande av denna skulle innebära att nationell och intraeuropeisk handel skulle vara underkastad samma systematik. Dessutom skulle mervärdesskattekedjan upprätthållas vilket skulle stävja de bedrägerier som idag är vanligt förekommande vid gränsöverskridande handel. Dock har mervärdesskatterna inte nog harmoniserats, samt inte tillräckliga garantier ställts för ett clearing-system mellan medlemsländerna, för att detta i dagsläget skall kunna bli en realitet. Jag utvärderar och analyserar även det nuvarande mervärdesskattesystemet utifrån de största problem detta idag medför: neutralitetsbrist, höga administrativa kostnader och dess öppenhet för karusellbedrägerier. Dessutom analyserar jag de problemen som omgärdar undantaget för skatteplikt för finansiella tjänster. Jag sluter mig här till att det nuvarande systemet på flera punkter är mycket bristfälligt. Dessutom är de förslag till lösningar EU framlagt enligt mig av mycket kortsiktig karaktär. Eftersom destinationslandsprincipen är den idag rådande principen har jag analyserat denna utifrån dess faktiska verkningar och de problem den innebär för stater och företag. Ursprungslandsprincipen kan av givna skäl inte analyseras utifrån hur de de facto fungerar. Istället behandlas denna princip utifrån de fördelar ett införande skulle kunna medföra, samt varför det mött sådant motstånd bland EU:s medlemsländer. Detsamma gäller de övriga förslag framlagda i doktrin jag valt att analysera: VIVAT, CVAT och RTVAT.