Näringslära : I hem- och konsumentkunskapsundervisningen

Sammanfattning: Bakgrund Folkhälsoproblematiken ökar allt mer i Sverige. Elever behöver därför få kunskap om hur måltider sätts samman efter individuella behov, vilket också är ett kunskapskrav i läroplanen för hem- och konsumentkunskap (HKK) i grundskolan. Syfte Studiens syfte var att studera vad HKK-lärare anser om elevers kunskaper i näringslära, samt hur det påverkar deras möjligheter att undervisa mot kunskapskraven i HKK. Metod En webbaserad enkätstudie, skickades ut till HKK-lärare i Sverige, vårterminen 2018. Rekrytering skedde i två Facebook-grupper för HKK-lärare. Resultat Totalt deltog 86 HKK-lärare. Alla utom fyra ansåg att eleverna hade otillräckliga kunskaper inom näringslära när de kom till HKK-undervisningen. Av dessa ansåg 73 lärare att kunskaperna var så låga att det påverkade deras undervisning. Strax under hälften av alla ansåg att eleverna behöver näringsläran för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Alla utom fem uppgav att de undervisar i både tallriksmodellen och näringsämnena inom området ”individuella behov”. De som arbetar ämnesövergripande med andra ämnen inom kost och hälsa såg framgång hos eleverna, de uppgav dock att det var svårt att få till samplanering. Det fanns ingen skillnad mellan grupperna, yngre och äldre lärare, vad gäller ämnesövergripande arbete (p = 0,80).  Slutsats Resultaten tyder på att HKK-lärare anser att elevers kunskaper i näringslära är otillräckliga. Så pass att flera anser att deras undervisning påverkas. För att öka elevernas kunskaper bör ämnena i skolan arbeta ämnesövergripande. För att lyckas krävs det att skolledningen möjliggör det genom att skapa rutiner för lärarna att följa kring samplanering.