Fysiologiska korrelat av ögonrörelser och emotionell exponering hos friska individer : – en experimentundersökning av mekanismer i Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR)

Sammanfattning: Eye Movement Desensitization and Reprocessing, EMDR, har i psykoterapiforskning visats vara en effektiv behandlingsmetod av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Däremot är ögonrörelsestimuleringen, som är ett centralt moment i metoden, kontroversiell och dess funktion inte klarlagd. I föreliggande undersökning randomiserades trettiosex friska försökspersoner till en av tre stimuleringsbetingelser: ögonrörelsestimulering, taktil stimulering eller orörligt visuellt stimuli (kontrollgrupp). Stimuleringen kombinerades med imaginär exponering, negativ och positiv. Utfallet av experimentet mättes i olika fysiologiska mätparametrar, samt självskattningar av obehagsnivån (SUD). Resultaten visade signifikant högre hudkonduktansnivå vid ögonrörelsestimulering jämfört med kontrollgruppen, relaterat till aktivering av det sympatiska nervsystemet. Inga signifikanta gruppskillnader fanns i de övriga mätningarna. Mönstret av autonom aktivering kan tyda på att ögonrörelsestimuleringen utlöser eller förstärker en orienteringsrespons, vilket vissa teoretiker föreslagit är den verksamma mekanismen i EMDR. Dock behövs fortsatt forskning för att förstå denna verkan, samt koppling till terapeutisk effekt.