Folkhögskolans roll förr och nu

Detta är en Magister-uppsats från Lunds universitet/Sociologi

Författare: Helené Eskilsson; [2001]

Nyckelord: Sociology; Sociologi; Social Sciences;

Sammanfattning: Min frågeställning är vilken roll Folkhögskolans hade förr och har nu ? Jag har försökt att beskriva dess utveckling, förändring, problem och möjligheter. Jag går tillbaka till år 1844 då den första folkhögskolan startades i Röddinge i Danmark av prästen och folkbildaren Nicolai Frederik Severin Grundtvig. Jag vill försöka ge en bild av folkhögskolans pedagogik, lärare och elever. Jag vill nu också föra fram lärares och elevers tankar och idéer om denna skolform. Många av folkhögskolans lärare och elever säger sig uppleva en viss skepsis bland utomstående när de berättar att de arbetar eller studerar på en folkhögskola. Jag ville även belysa detta. Jag har också försökt att se vilken roll som folkhögskolan kommer att inta i framtiden. Dagens folkhögskola rör sig alltmer in mot de större städerna eller storstadsområdena, och de har börjat lämna den trygga miljön på landsbygden eller i det lilla samhället. Man vill nämligen möta den nya gruppen av elever med hem och familj, som inte har möjlighet att flytta på sig. Men antagligen kommer folkhögskolan även i framtiden att spela en viktig roll för landsbygden. För den kan nämligen motverka avflyttningen ifrån landsbygden. Förr var det framförallt böndernas söner som fick möjlighet till folkhögskolestudier, för det var de som skulle föra utvecklingen framåt. Men idag är kvinnorna i majoritet med 64 % på de långa kurserna, och 54 % på de korta. Förra året hade man 243 000 deltagare totalt. Folkhögskolan är öppen för alla, och den vill bygga broar mellan svenskar och invandrare genom naturligt samarbete i olika projekt. Samtidigt som den vill verka som en kulturell mötesplats, så vill den kämpa för att bevara vårt gamla kulturarv. Den vill vara en mötesplats med ett gott debattklimat, så individen får en chans att se saker med nya ögon och en chans att förändra sin livssituation till det bättre. I framtiden måste folkhögskolorna bli bättre på att samarbeta sinsemellan, och föra ut sitt buskap om vad denna skolform verkligen kan ge för annars får folkhögskolan enligt min bedömning svårt att överleva, och bli ett verkligt alternativ till gymnasieskolan och Komvux.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)