Lågstatusanställda kontra högstatusanställda : Förhållningssätt och upplevelser kring yrkesrollen

Sammanfattning: Uppsatsen syftar till att undersöka likheter och skillnader kring anställdas förhållningssätt och upplevelser till deras arbete beroende på om deras yrke anses ha hög status eller låg status. I den teoretiska referensramen belyser jag relevant teori till mitt forskningsområde. Den inleds med en redogörelse för yrkesstatus och närliggande begrepp för att på en grundläggande nivå kunna förklara dess innebörd. På så sätt kan läsaren få en ökad förståelse kring forskningsområdet. Vidare presenteras tidigare forskningsresultat kring yrkesstatus. Bland annat berörs olika inställningar och förhållningssätt människor kan ha till arbete samt olika strategier som anställda i lågstatusyrken kan använda sig av för att upprätthålla värdighet. För att studera människors upplevelser och förhållningssätt på bästa sätt har en kvalitativ ansats använts för att få fram det empiriska materialet. Metoden som använts är en löst strukturerad intervju med sju olika personer, tre med ett högsstatusyrke och fyra med ett lågstatusyrke. Intervjuerna transkriberades i sin helhet och jämfördes med varandra. Memos, i enlighet med grundad teori, var en teknik som användes för att underlätta analysarbetet. Det framkommer i undersökningen att det finns vissa tendenser till att anställda med ett högstatusyrke har lättare för att uppleva identifikation med sitt yrke till skillnad från lågstatusanställda. Respondenterna i lågstatusyrken tenderade istället att distansera sig från sitt yrke. Det kan finnas olika förklaringar till varför människor skulle vilja distansera sig från sitt yrke. En anledning är att de vill skapa distans till yrkets medföljande stereotyper. En annan kan vara deras inställning. Mitt resultat visar på att lågstatusanställda tenderar att ha en instrumentell inställning där arbetet endast är ett medel för att uppnå andra mål, medan högstatusanställda tenderar att ha en icke-instrumentell inställning. Är arbete endast ett medel för att uppnå andra mål kan det kanske vara svårt att skapa en yrkesidentitet. Ytterligare skillnader mellan högstatusanställda och lågstatusanställda är att individer i lågstatusyrken tenderar att använda sig av olika strategier för att motverka skam som de erhåller från sina arbeten. Strategier som kan användas av individen för att motverka skam kan till exempel vara att hen påpekar om sitt arbete endast är tillfälligt eller att man jämför sitt arbete utifrån en fördelaktig position med arbeten med högre eller lägre yrkesstatus. Skam är inget vanligt fenomen bland högstatusanställda varpå inga sådana strategier påträffades bland de högstatusanställda i min studie. Vidare upplever både högstatusanställda och lågstatusanställda stöd i sitt arbete samtidigt som båda varit med om negativa händelser i sitt yrke. Det som skiljde dem åt var att ett negativt bemötande var mer personligt riktat när det kom till lågstatusanställda medan de var mer organisatoriskt orienterade gällande högstatusanställda.