Telefonrådgivning på vårdcentral - Distriktssköterskors erfarenheter

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan i Jönköping/HHJ, Avd. för omvårdnad

Sammanfattning: Telefonrådgivning som företeelse har utvecklats under många år och är numera en stor del av distriktssköterskans arbete på vårdcentral. Kommunikationen med den vårdsökande personen har en viktig betydelse för hur samtalet utvecklas. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på vårdcentral. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elva telefonsjuksköterskor. Analysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier; samspel och bemötande, faktorer av betydelse för bedömningen, etiska aspekter och organisation och arbetsmiljö. Deltagarna i studien uttryckte vikten av aktivt lyssnande som en faktor för att skapa en god kommunikation och en förutsättning för att kunna göra korrekta bedömningar av de vårdsökandes symtom. Telefonsjuksköterskan behövde göra medvetna prioriteringar då läkartiderna ofta var för få. Studien visar att det är en utmaning att arbeta med telefonrådgivning. Klinisk erfarenhet ger viktig kunskap i frånvaro av synintryck. Självdiagnostisering via internet är en allt vanligare företeelse.  Kommunikationen med den vårdsökande är det enda redskap telefonsjuksköterskan har för att skapa sig en bild av problemet. Då telefonrådgivning är en stor del av distriktssköterskans arbete på vårdcentral bör kommunikation och samtalsteknik ges större utrymme i utbildningar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)