Resonemang och kommunikation i matematik-undervisningen, med fokus på algebra : En fenomenografisk studie av lärares uppfattningar

Sammanfattning:

Syftet med föreliggande uppsats är att skapa en större förståelse för hur lärare uppfattar förmåga att resonera och kommunicera med fokus på algebra. Med fenomenografi som metodologisk utgångspunkt genomfördes åtta fokusgruppintervjuer med 22 grundskollärare. Resultatet formuleras i fyra kategorier uppfattningar av resonemang (Resonemang som motivering och argument, Resonemang som ett jämförande, Resonemang genom olika typer av uppgifter och Resonemang kommuniceras), två av kommunikation (Att kommunicera med representationsformer och Mottagare och sändare i kommunikationen) samt fem om vad som påverkar undervisning som ger möjlighet till resonemang och kommunikation (Ett gott klassrumsklimat, Klassrumsorganisationen, Styrande läromedel, Att utgå ifrån elevernas kunskap samt Relationen mellan resonera och kommunicera). De olika aspekterna i uppfattningarna analyseras i förhållande till MCRF (Lithner et al., 2010) och Analysguide för identifiering av resonemang och kommunikation (Säfström, 2013). Slutsatser är att uppfattningarna uttrycker skilda möjligheter att utifrån utmanande uppgifter, gemensamt konstruera och värdera resonemang som underbyggs av relevanta matematiska kunskaper samt kommunicera med algebraiska uttryck och gemensamt konstruera mening av det algebraiska innehållet. Det som påverkar uppfattas vara tillräckligt med tid, att mål är tydliga som i sin tur skapar ett tillåtande klassrumsklimat och att lärare kan uttrycka vad som särskiljer förmåga att resonera och kommunicera.