Litterära skolskildringar. En diskursteoretisk analys av två romaner.

Sammanfattning: Bakgrund: Det diskursteoretiska perspektivet har tidigare använts inom både den sociologiska och didaktiska forskningstraditionen för att exempelvis analysera könsroller och heteronormativitet i skönlitteratur och skoldiskurser i facktexter. Inom dessa forskningsområden har det inte tidigare genomförts studier som syftar till att studera hur skoldiskurser konstrueras i skönlitterära skildringar. Syfte: Analysen syftar till att öka förståelsen för skolans artikulerade och därmed diskursiva verklighet i Karolina Ramqvists roman Alltings Början (2012) och Eija Hetekivi Olssons roman Ingenbarnsland. Även skoldiskursernas inverkan på huvudkaraktärernas subjektspositioner kommer att analyseras. Analysernas resultat kommer slutligen att diskuteras ur ett didaktiskt perspektiv. Metod: Uppsatsen tar sin metodologiska utgångspunkt i Ingrid Sahlins (1999, s. 93ff) diskursanalytiska metod. De begrepp som bildar den diskursiva helheten kan med hjälp av denna metod och den diskursteoretiska begreppsapparaten synliggöras och kopplas samman. Resultat: Skoldiskursens signifikanskedja på Sagas skola artikuleras främst genom användningen av nodalpunkterna kulturell bildning, manliga perspektiv och korvstoppning i bildningsluckor. Saga rör sig mellan denna diskurs och den diskurs som finns utanför skolan, där hon erhåller en mer fördelaktig subjektsposition. Miiras socioekonomiska situation, skolans socioekonomiska förutsättningar, de vuxnas maktpositioner och hennes etniska bakgrund är nodalpunkter i skoldiskursens signifikanskedja. Miira kan inte röra sig mellan diskurser utan en formell utbildning. Uppsatsen initierar ett nytt fält för diskursteorin. Inga empiriska generaliseringar möjliggörs.